Kommunal service

|
|
|
E-tjänster
|
Information on english
Länk till turistinfo på tyska
|
Sökhjälp

Störande fåglar i tätort

Ansvar


Normalt är det vare sig Myndighetsnämnd bygg och miljö eller kommunens ansvar att vidta åtgärder mot störande fåglar. Endast i de fall då det är av "särskild betydelse med hänsyn till hälsoskyddet" ska Myndighetsnämnd bygg och miljö sörja för att åtgärder vidtas. Det vill säga om det finns risk för sjukdom och epidemier, som inte kan knytas till särskilda fastigheter och liknande. Kajor är inte kända för att sprida sjukdom eller epidemier.

När det handlar om byggnader är det fastighetsägaren eller nyttjanderättsinnehavaren som har ansvaret för att vidta åtgärder i de fall det finns hälsorisker (smittspridning och liknande som inte är av ringa eller tillfällig natur). Myndighetsnämnd bygg och miljö kan förelägga den ansvarige att vidta åtgärder.

Lagstiftning


Nämndens möjligheter och skyldigheter att agera regleras i miljöbalkens 9 kapitel och förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd.

Förebyggande åtgärder


Avsaknaden av rovdjur och tillgången till mat och en i övrigt gynnsammare livsmiljö lockar kråk- och måsfåglar till tätorten. Om man skjuter bort kajor i tätorten kommer andra fåglar från omgivande landsbygd snabbt att fylla upp platsen. Avskjutning av kajor har alltså en högst begränsad effekt på problemet.

Det är i de flesta fall vårt eget fel att det blir problem. Matrester från utställda soppåsar, överfulla soptunnor, uteserveringar, gatukök och nedskräpning innebär goda möjligheter för en tät kajstam i tätorten.

Det går att vidta ett antal åtgärder som gör det svårare för kajorna att etablera sig. Här följer några exempel på åtgärder som fastighetsägare och nyttjanderättsinnehavare kan göra:

* Håll gårdar och grönytor rena från pinnar, kvistar m.m. som fåglar använder för att bygga sina bon med.

* Få ned populationen genom att störa fåglarna precis innan de går till häckning, t.ex genom att täcka för skorstenar, nischer och andra lämpliga häckningsplatser.

* Matning av fåglar från balkonger och i anslutning till fastigheten är olämpligt.

* Ta så tidigt som möjligt bort rester av bon från tidigare häckningar.

* Sätt upp rovfågelsattrapper på fastighetens tak. Dessa kan köpas i jaktaffärer.

* Använd "ögonattrapper", skrämselballonger, blåa och reflekterande remsor.

* Variera typ av skrämseltaktik eftersom fåglarna vänjer sig efter ett tag.

* Sopkärl och papperskorgar ska vara försedda med lock och vara stängda för att förhindra att fåglar ska kunna dra ut innehållet. Släng inte matavfall i behållare utan lock.

* Elektronisk fågelskrämma (ett ljud som spelas upp dagtid var tjugonde minut under två veckor).

* Kontakta företag som arbetar med sanering och skadedjursbekämpning. Dessa har i regel god kunskap om förebyggande åtgärder i detta sammanhang.

* Serveringsställen, med eller utan utomhusservering, se till att matrester inte finns kvar på och kring bord. Ta omgående in använda tallrikar och bestick när era gäster ätit och se till att fåglar inte kan komma åt innehållet i era avfallsbehållare.

Jaktbestämmelser


Kajor får jagas från 1 juli — 15 april. Kajan finns upptagen i 23 § jaktlagen i den s.k. skyddsjakt-bestämmelsen. Det innebär att kajor, som kommer in på gård eller i en trädgård och där kan orsaka skada eller annan olägenhet får jagas under hela året. Kajor får också jagas i tätorter hela året om de orsakar kraftig nedsmutsning genom träck.

För att få jaga inom tätbebyggt område krävs särskilt tillstånd av polismyndigheten. Om kajor orsakar avsevärd skada eller olägenhet av att en fågel har byggt bo i hus eller gård, får boet samt ägg eller ungar avlägsnas trots bestämmelser om fredning.

© 2011 Vårgårda kommun | Besöksadress: Kungsgatan 45 | Adress: 447 80  Vårgårda | Tel. vx: 0322-60 06 00 | Webbkarta
Om webbplatsen | Senast publicerad: 2012-01-25  | Sidansvarig: Emma Gustafsson | Kontakt:  kommunen@vargarda.se