vargarda.se

Vision och Tradition

E-tjänster

Innehåll A - Ö

Sökhjälp

Du är här:

Vårgårda kommun
| Startsida
| Hållbar jämställdhet

Skriv ut

Hållbar jämställdhet

Vad betyder jämställdhet? Det betyder kvinnors och mäns lika rätt till lika livsvillkor. Jämställdhet innefattar mäns och kvinnors lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter och innebär att kön inte ska vara ett omotiverat hinder för personlig utveckling. Alltför många tolkar jämställdhet för kvinnor och mot män, men det är inte syftet. Jämställdhet är för män (pojkar) och för kvinnor (flickor).

Vad betyder då hållbar jämställdhet? Det är i vardagen som jämställdhet skapas, eller ojämställdhet vidmakthålls. För att uppnå hållbar jämställdhet behöver vi förändra både samhällsstrukturer, arbetsplatsstrukturer/arbetsplatskulturer samt egna personliga värderingar.

Jämställdhet handlar om flickors och pojkars livsvillkor redan som små. De flesta av alla föräldrar, vårdnadshavare och t ex förskolepersonal är ofta väldigt omedvetna om de konsekvenser som följer av ett visst agerande i tidig ålder. Våra förväntningar på vad som är manligt respektive kvinnligt är djupt rotade på så väl individnivå som i samhällsstrukturer. Man skulle kunna beskriva en stor del av ojämställdheten som osynlig på grund av vår omedvetenhet. Därför är det viktigt att alla, både män och kvinnor öppnar sig för dessa livsviktiga frågor och blir mer medvetna om alla ojämställdheter och konsekvenser som det innebär. Vi behöver gemensamt förändra tankesätt, mönster och vanor... inte minst hos oss själva.

Här följer några kortfattade exempel på ojämställdheter;

fler män än kvinnor får remisser gällande eldriven rullstol
mannens kropp är norm inom medicinering och kirurgiska instrument inom sjukvården
folktandvården visar att pojkar 3-5 år och tonårspojkar uteblir i högre grad än flickor
fler flickor än pojkar får tandställning trots likvärdig tandstatus
om en kvinna och en man kommer in på akutmottagningen och båda har bröstsmärtor görs ett EKG på mannen och kvinnan får frågor om hennes psykiska mående. Mäns psykiska ohälsa åsidosätts (män har en högre självmordsstatistik) och kvinnors hjärtinfarkter förbises
kvinnor upplever otrygghet vid kollektivresor kvällstid
män, ungdomar och invandrare är sällsynta besökare på Göteborgsoperan

Se fler exempel; (O)jämställdheter i hälsa och vård (www.skl.se länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

), På tal om kvinnor och män (www.scb.se länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

) och Gör det jämnt, i praktiken (www.jamstalldvard.vgregion.se länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Jämställdhetsarbetet utgår främst utifrån Diskrimineringslagen (www.do.se länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

), men också utifrån den europeiska jämställdhetsdeklarationen (www.skl.se/web/CEMR-deklarationen.aspx länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

). Där beskrivs tydligt vilka uppdrag politiker och tjänstemän ska arbeta med och vilka handlingsplaner som ska främja ett långsiktigt jämställdhetsarbete.

Trots att Sverige idag betraktas som ett av världens formellt (lagmässigt) mest jämställda länder, finns fortfarande en mängd ojämställdheter för både kvinnor och män som gör att bådas livsvillkor inte kan betraktas som likvärdiga. Det finns en mängd litteratur och rapporter att läsa för att lära mer om mäns och kvinnors olika behov och livsvillkor, t.ex;

www.riksdagen.se SOU 2007:15, Förutsättningar för jämställdhetsintegrering
www.regeringen.se Jämställd medborgarservice
www.socialstyrelsen.se Mot en mer jämställd sjukvård och socialtjänst

Just nu pågår ett utvecklingsprojekt som heter "Hållbar jämställdhet" som bedrivs av SKL (Sveriges kommuner och landsting) och bekostas av regeringen. Ett 60-tal kommuner i Sverige arbetar under 2010 med projektet. Borås stad har tillsammans med sjuhäradskommunerna Tranemo, Bollebygd, Mark och Vårgårda fått 2 miljoner kronor för att "jämställdhetsintegrera kommunernas medborgarservice". Det betyder att vi ska fokusera på medborgarna och undersöka om kommunerna erbjuder jämställd medborgarservice till t.ex. barn, skolungdomar och äldre. Det kan också innebära att se över om bostadsmiljöer och kollektivtrafik upplevs som trygga utifrån ett jämställdhetsperspektiv. Att jämställdhetsintegrera betyder att vi ska arbeta med djupgående hållbara förändringar. SKL beskriver att målet är "konkreta verksamhetsförbättringar genom att bemötande och service utformas och resurser fördelas lika så att de svarar mot både kvinnors och mäns villkor och behov".

Sjuhäradskommunerna påbörjar detta utvecklingsarbete genom att ett antal politiker, chefer och handläggare får genomgå 2½ dagars utbildning under 2010. Politikernas uppdrag är främst att arbeta utifrån jämställdhetsdeklarationen. Förvaltningarnas uppdrag är att välja ut en sk. medborgarprocess (t.ex. får pojkar och flickor samma tillgång till likvärdiga träningstider i idrottshallen, får äldre män och kvinnor likvärdig biståndsbedömning utifrån ett jämställdhets-perspektiv när de ansöker om särskilt boende) som de vill belysa och arbeta med under året.

Utbildningen ska syfta till att alla medverkande får ökad kunskap, medvetenhet och nya arbetsmetoder för att kunna identifiera och granska kommunernas stöd och service. Utbildningen ska också leda till att vi ska granska interna arbetsrutiner för att alla medborgare, oavsett kön ska känna sig väl bemötta i alla möten och situationer de medverkar i. I slutrapporten till SKL (som sammanställs i december månad), ska sjuhäradskommunerna tillsammans redovisa 25 medborgarprocesser.

Även om själva utvecklingsprojektet avslutas i december månad ska både det externa (medborgarperspektiv) och det interna (arbetsgivarperspektiv) jämställdhetsarbetet och jämställdhetsintegreringen fortgå och vara en del i allt beslutsfattande och i det vardagliga arbetet.

I projektet finns en styrgrupp bestående av Per Olsson, personalchef i Borås stad, Anki Larsson, personalchef i Bollebygds kommun, Margareta Rehn, personalchef i Vårgårda kommun, Anki Tranbratt, personalkonsulent i Marks kommun och Ann-Kristin Nilsson, personalchef i Tranemo kommun samt projektledare Carola Samuelsson, i Borås stad.