Migrationsverket ordnar boende för asylsökande i väntan på beslut om bosättning eller utvisning. Migrationsverket hyr lägenheter eller annat boende på många orter i Sverige.

Migrationsverket äger inga egna bostäder och kan hyra av vilken fastighetsägare som helst utan att behöva begära tillstånd från kommunen. Dock är det viktigt att alla på orten, både kommunen, frivilligorganisationer och privatpersoner samverkar för att det ska fungera på bästa möjliga sätt.

Migrationsverket betalar ut statlig ersättning till kommuner och landsting. Ersättningen ska täcka alla kostnader för de asylsökandes vistelse i kommunen. Kommunen ska inte behöva skjuta till några extra bidrag.

Asylprocess för vuxna och familjer

Under väntetiden skrivs den asylsökande in vid någon av Migrationsverkets mottagningsenheter.

1. En person ansöker om asyl hos Migrationsverket som prövar ansökan.
2. Migrationsverket fattar beslut. Den asylsökande har rätt att överklaga beslutet inom 3 veckor. Hen skickar sitt överklagande till Migrationsverket som prövar beslutet igen. Om beslutet står fast lämnar Migrationsverket överklagandet till en migrationsdomstol, som då prövar ärendet.
3. Dom hos en migrationsdomstol.
4. Den asylsökande kan ansöka om prövningstillstånd inom tre veckor. Om den asylsökande får prövningstillstånd prövar Migrationsöverdomstolen ärendet. Den som inte får prövningstillstånd måste återvända hem. Även Migrationsverket kan ansöka om prövningstillstånd hos Migrationsöverdomstolen.
5. Dom hos Migrationsöverdomstolen. Beslutet har vunnit laga kraft och går inte att överklaga.

Länk till Migrationsverket "Fakta om ett ärendes gång" Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Ansvarsområden

Landsting

Vuxna asylsökande har rätt till akut sjuk- och tandvård samt vård som inte kan vänta. Exempel på vård som inte kan vänta är insulin till diabetiker. Det är landstinget som beslutar om den vård som den asylsökande kan få.

Asylsökande har också rätt till förlossningsvård, förebyggande barna- och mödravård samt vård enligt den svenska smittskyddslagen. Den asylsökande betalar en reducerad avgift för vården.

Vuxna asylsökande har även rätt till akut tandvård. Vid besvär ska personen kontakta Folktandvården eller någon annan tandläkare som landstinget hänvisar till.

Barn får samma sjukvård och tandvård som svenska barn.

Alla erbjuds kostnadsfri hälsoundersökning. Det är sjukvården, ofta vårdcentralen där man bor som gör hälsoundersökningen.

Kommun

Asylsökande barn har rätt till allmän förskola på samma villkor som alla andra barn i Sverige. Barn som är asylsökande har ingen skolplikt men har rätt att gå i skola från och med höstterminen det år de fyller sex år. Rätten till skolgång gäller också till gymnasiet och även om den asylsökande fyllt 18 år har han eller hon rätt att avsluta sin utbildning.

Kommunen ansvarar för att ge asylsökande barn som bor där möjlighet att gå i skolan på samma villkor som andra barn i kommunen.

Kommuner och landsting får schablonbidrag via Migrationsverket som ska täcka kostnaderna för asylsökande barns och ungdomars skolgång.

Kommunen ansvarar för stödinsatser enligt socialtjänstlagen som inte har motsvarighet i Lagen om mottagande av asylsökande (LMA) och som inte avser ekonomiskt stöd för boendekostnader t ex hemtjänst.

Den som får uppehållstillstånd och som inte kan ordna sitt boende anvisas plats i en kommun som har överenskommelse med staten om flyktingmottagning.

Arbetsförmedlingen

Ska matcha individens förutsättningar med möjligheterna att få arbete på orten. De har uppdraget, enligt etableringslagen, att se till att en flykting, och hens anhöriga som har fått uppehållstillstånd kan genomföra aktiviteter enligt en etableringsplan. Det är också via Arbetsförmedlingen flyktingen får sin etableringsersättning, som ska täcka levnadskostnaderna. Kommunen har ansvar för att erbjuda svenskundervisning (sfi) och samhällsorientering inom ramen för etableringsplanen.

Ensamkommande flyktingbarn

Kommunerna

Sveriges kommuner har ett tydligt ansvar för omhändertagandet huvudsakligen utifrån Socialtjänstlagen (2001:453), men också enligt annan lagstiftning.

Genom Migrationsverkets anvisning tydliggörs vilken kommun som är vistelsekommun enligt Socialtjänstlagen och som därmed har ansvaret för att barnet får det stöd och den hjälp som föreskrivs i Socialtjänstlagen.

Migrationsverket

Ansvarar också för prövningen av barnens och ungdomarnas asylärende och för återvändandet för de individer som får avslag, samt att betala ut ersättning till kommunerna för deras arbete.

När ett asylsökande ensamkommande barn anländer till en kommun i Sverige börjar Vistelsebegreppet i Socialtjänstlagen omedelbart att gälla och kommunen blir en sk. ankomstkommun.

Ankomstkommunen tar hand om barnet i avvaktan på att Migrationsverket kan anvisa barnet dvs. lyfta socialtjänstlagens vistelsebegrepp till en annan kommun. Den anvisade kommunen ansvarar från och med anvisningsdagen för omhändertagandet.

Asylprocessen för ensamkommande barn

1. Barnet söker asyl i Sverige
2. Migrationsverket kontaktar socialtjänsten i den kommun där barnet finns.
3. Migrationsverket anmäler behov av god man till kommunen.
4. Utredningssamtal. Migrationsverket frågar om barnets familj, identitet m.m. Tillfälle för information och frågor.
5. Asylutredning. Barnet berättar, med stöd av offentligt biträde och god man, varför hen söker asyl i Sverige.
6. Beslut
7. Fortsatt asylutredning. Vissa ärenden behöver kompletteras eller utredas vidare. Barnet har då stöd av offentligt biträde och god man.

Länkt till Migrationsverket "Fakta om ett ärendes gång" Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.