Målgruppen för grundsärskolan är barn som inte bedöms kunna nå upp till grundskolans kunskapskrav för att de har en utvecklingsstörning. Målgruppen för gymnasiesärskolan är ungdomar vars skolplikt har upphört, som påbörjar utbildningen före utgången av det första kalenderhalvåret det år de fyller 20 år, och som inte bedöms ha förutsättningar att nå upp till gymnasieskolans kunskapskrav för att de har en utvecklingsstörning.

Utvecklingsstörning innebär en nedsatt intellektuell funktionsnivå och svårighet att möta omgivningens krav på hur jämnåriga förväntas fungera i vardagssituationer.

För att en elev ska tas emot i särskolan krävs medgivande från båda vårdnadshavarna.

Om eleven blir erbjuden plats i obligatoriska grundsärskolan kan hen välja mellan individintegrerad eller klassplacerad. Att gå individintegrerad innebär att man går i en grundskoleklass, men läser enligt särskolans kursplan.

Vad är särskola?

Undervisningen i särskolan syftar till att ge utbildning som så långt som möjligt motsvarar den som ges i grundskolan. Den följer samma läroplan, Lgr 11, men kursplanerna är anpassade för särskolans elever.

I särskolan utgår man från att eleverna behöver gott om tid för sitt lärande. Målen är inte lika högt ställda som i grundskolan och undervisningen anpassas efter elevernas egna förutsättningar.

När beslut fattas om att en elev ska tas emot i särskolan beslutas också om vilken kursplan (grundsärskolans eller träningsskolans) eleven ska följa.

Ur Skollagen Kap 7 § 5

Barn som bedöms inte kunna nå upp till grundskolans kunskapskrav därför att de är har en utvecklingsstörning ska tas emot i grundsärskolan.

Ur Skollagen Kap 29 § 8

Det som i denna lag sägs om personer med utvecklingsstörning gäller även dem som har fått betydande och bestående begåvningsmässig funktionsnedsättning på grund av hjärnskada, föranledd av yttre våld eller kroppslig sjukdom.

Ur Skollagen Kap 18 § 4

Utbildningen i gymnasiesärskolan ska vara öppen för ungdomar vars skolplikt har upphört och som inte bedöms ha förutsättningar att nå upp till gymnasieskolans kunskapskrav därför att de har en utvecklingsstörning.

För bedömning av barnets behörighet till särskolan behövs en pedagogisk, en psykologisk, en medicinsk och en social utredning.

• Den psykologiska utredningen ska avgöra om barnet har en utvecklingsstörning
• Den medicinska utredningen ska ge en bild av barnets hälsa och bör så långt det är möjligt klargöra medicinska orsaker till barnets svårigheter
• Den pedagogiska utredningen ska avgöra om barnet har förutsättningar att nå kunskaper i grundskolan
• Den sociala utredningen syftar till att komplettera underlaget och visa om barnets svårigheter kan ha orsaker utanför skolan som påverkar möjligheten att läsa och klara skolarbetet