Gå till innehåll

Invasiva arter

En främmande art har med människans hjälp, avsiktligt eller oavsiktligt, flyttats från ett område till ett annat över en hindrande spridningsbarriär, till exempel oceaner och bergskedjor. Om den etablerar sig i den nya miljön och börjar sprida sig så kallas den invasiv.

Exempel på invasiva arter som orsakat problem i Sverige är växter som parkslide, sjögull, jättebalsamin, jättebjörnloka och djur som signalkräfta och spansk skogssnigel.

Totalt räknar svenska myndigheter att det bara i svensk natur numera finns drygt 1000 arter som på olika sätt kan ställa till med bekymmer, bland annat genom att konkurrera ut inhemska arter eller bli ett problem för infrastruktur och byggnader, exempelvis genom ohämmad tillväxt vid eller under vägar, vattenledningar eller liknande.

En slags biologisk förorening

De arter som skapar problem är oftast invasiva – det vill säga de är mycket spridningsbenägna och breder ut sig på andras bekostnad. Dessa arter kan bidra till en enformigare miljö som kanske domineras av någon eller några få arter. Inhemska arter får då leva ett mer undanskymt liv eller kan riskera att helt försvinna.

Rapportering och bekämpning

Om du stöter på en invasiv art i naturen så bör du rapportera det. Det är till stor hjälp att veta var invasiva arter finns för att begränsa spridning, påbörja bekämpning och övervaka hur de sprids. Ta därför gärna en bild, notera var du såg den och rapportera in till Artdatabanken.

Rapportera in invasiva arter till Artdatabanken. Länk till annan webbplats.

Om du är osäker på vilken art du har stött på finns det information och bilder till hjälp hos Naturvårdsverket och i Artdatabanken (Sveriges Lantbruksuniversitet).

Naturvårdsverket om invasiva främmande arter. Länk till annan webbplats.

Artdatabanken och artbestämning. Länk till annan webbplats.

Illustratör: Jakob Robertsson/Typoform

1. Parkslide

Numer välkänd som invasiv växt med stor spridningskraft, liknar bambu till utseendet. Det saknas bekämpningsmetod som säkert fungerar.

Växer i trädgårdar och parkmiljöer. Den har ett stort rotsystem vilket gör att den kan finna vatten även i torra miljöer.

Skjuter upp flera meter höga stjälkar på vår och försommar. Blommar i september-oktober men producerar inga frön i Sverige.

Sprider sig mycket lätt med hjälp av rötter och stamdelar. Skuggar stora områden och konkurrerar undan all annan växtlighet.

Eftersom det är dyrt och svårt att bekämpa växten är det viktigt att inte sprida den.

2. Blomsterlupin

Välkänd och vanlig i i stort sett hela landet.

Växer på mager mark - ofta längs med järnvägar, vägar, hyggen och trädgårdar.

Av många uppskattad som en vacker växt. Problemet med blomsterlupin är att den tar över och konkurrerar ut andra inhemska växter, lockar til sig pollinatörer samt bidrar till att marken blir mer kväverik där den växer, vilket ängsblommor inte tycker om.

Växten sprider sig lätt med frön som explosivt kastas ut flera meter från frökapslarna. Ett frö kan överleva i marken i upp till 70 år. Kan även spridas med rotdelar.

3. Gul skunkkalla

En mycket invasiv våtmarksväxt från Nordamerika som kommit till Sverige som park- och trädgårdsväxt, men som nu finns i naturen.

Trivs i blöta miljöer så som sumpskog och översvämmade åstränder.

Får många frön per blomställning. Frön kan vila i jorden i flera år och sprids långa sträckor med hjälp av vatten.

Bildar mycket täta bestånd som täcker annan växtlighet och kan dämma upp vatten och därmed förändra miljön.

Växten är EU-listad och du är skyldig att ta bort den från din tomt. Lägg växtavfallet i plastpåsar och lämna in till Tumbergs återvinningscentral. Små mängder kan läggas i kärlet hemma för restavfall.

4. Vresros

En växt som inte är känd som invasiv men många vet att den sprider sig snabbt och invaderar stränder och sanddyner längs med kusten.

Finns i trädgårdar och planteringar men är vanligt förekommande i naturen i framförallt södra och mellersta Sverige samt längs Norrlandskusten.

Storväxt, vedartar och taggig buske med rosa eller vita blommor och nypon.

Vresrosen skuggar och tränger undan växtlighet och påverkar därmed den biologiska mångfalden.

5.Jättebalsamin

En växt som förekommer i nästan hela landet. Kommer ursprungligen från västra Himalaya.

Har en stor fröproduktion och sprider sig mycket lätt.

Trivs i fuktiga miljöer: vid åstränder, nära dammar, diken, sumpskogar, gödselstackar etc.

Lockar pollinatörer så att inhemska växter får färre besök. Konkurrerar också bort andra växter genom att ta mycket plats och solljus.

Växten är EU-listad och du är skyldig att ta bort den från din tomt. Lägg växtavfallet i plastpåsar och lämna in till Tumbergs återvinningscentral. Små mängder kan läggas i kärlet hemma för restavfall.

6. Kanadensiskt gullris

Det kanadensiska gullriset kan bli upp till två meter hög och har en stor spridningsförmåga med hjälp av vindspridda frön. Den tenderar att invadera öppna sandrika och näringsfattiga terränger där den tränger undan annan vegetation. Hotet är extra stort då växtsamhällen i dessa miljöer redan minskat kraftigt på grund av ändrad markanvändning.

Gullris har hittats i nästan hela landet. Det är endast Lappland som inte har några rapporterade bestånd.

Gullris anses vara något enklare att bekämpa än flera andra arter. Både slåtter, harvning och uppgräning är alternativ. Den är inte giftig och skyddsutrustning krävs därför inte.

Mindre mängder kan slängas med hushållsavfallet

Om det är en mindre mängd växtavfall från invasiva främmande växtarter läggs det förslagsvis i dubbla påsar som försluts och sedan läggs i det egna sopkärlet. När sopkärlet töms transporteras växtavfallet direkt till förbränning och någon risk för spridning av frön eller växtdelar finns inte.

Lite större mängder lämnas till återvinningscentralen

Lite större mängder av växtavfall från invasiva främmande arter förpackas i täta påsar och lämnas på Tumbergs återvinningscentral. Meddela personalen på återvinningscentralen att det är invasiva växtarter i påsen. De tar då hand om avfallet på ett säkert sätt.

Observera att växtavfallet inte ska läggas i kompostfraktionen med anledning av spridningsrisken. Packa växtdelarna i kraftiga sopsäckar, gärna dubbla, väl förseglade. Parkslide packas med fördel i papperssäck.

Stora mängder hanteras av avfallsentreprenör

Stora mängder växtavfall från invasiva främmande arter räknas inte som ett hushållsavfall, det vill säga avfall som typiskt kan uppkomma vid användning av mark och byggnad för bostadsändamål. En innehavare av stora mängder växtavfall kan istället betala för en avfallstjänst från en avfallsentreprenör med tillstånd att hantera avfall, och anläggningen tar då emot växtavfallet och förbränner det.

Naturvårdsverkets film om att ta hand om avfall med invasiva växter

Kontakt

Vårgårda kommun

Kungsgatan 45, 447 80 Vårgårda

Öppettider

Måndag-torsdag: 8.00-16.30

Fredag: 8.00-15.00

Dag före helgdag stänger växel 12.00

Sidinformation

Publicerad: 2023-09-25
Senast uppdaterad: 2023-09-25
Sidansvarig: Ida Bryngelsson