Målområde - Social hållbarhet, omsorg och fritid

Inriktningsmål

Alla Vårgårdabor ska ha möjlighet att leva ett gott liv i Vårgårda och utifrån sina behov få insatser av god kvalitet.

Delmål 1

Kontinuiteten för brukarna inom hemtjänsten ska vara god.

Uppföljning och analys

Årets kontinuitetsmätning visar att hemtjänsten inte lever upp till det målvärde som är satt. Insatser har gjorts för att förändra denna negativa trend, fokus under hösten har varit på att förbättra arbetsmiljön och minska sjuktalen. Projektet ”Vård i annans hem” har pågått och pågår fortfarande. Förhoppningen var att detta skulle leda till att minskade sjuktal, men detta har ännu inte visat sig. Under året har även en förändring i hemtjänstgrupperna gjorts i syfte att få mindre grupper och därmed bättre kontinuitet.

Åtgärder för förbättringar

Mätningen visar på ett resultat under en tvåveckorsperiod. Denna har gjort manuellt. Framledes är planen att detta ska mätas betydligt mer ofta än vid ett tillfälle. Dels för att det är ett viktigt mått, dels för att medarbetare lättare ska se om olika åtgärder ger resultat. I övrigt behöver verksamheten fortsatt analysera sifforna och varför resultatet fortsätter att avvika mot målvärdet.

Delmål 2

Brukarna ska alltid bli bemötta på ett bra sätt inom särskilt boende.

Uppföljning och analys

Brukarenkäten genomförs under våren en gång per år, men resultatet kommer inte förrän under hösten varför resultatet inte redovisas förrän i samband med årsredovisningen. Utfallet för Vårgårda i stort är sämre än tidigare år. Noterbart är dock att Vårgården har nått målvärdet på 100% medan Kullingshemmet hamnat på 86%. Det är naturligtvis mycket glädjande att se siffran för Vårgården, men det kan samtidigt konstateras att Kullingshemmet har ett arbete att göra för att nå högre siffror. Att brukare alltid ska bli bemötta på ett bra sätt är en viktig parameter i kvalitetsarbetet och målsättningen för verksamheten måste alltid vara att nå målvärdet om 100%.

Åtgärder för förbättringar

På Vårgården har man fortsatt att arbeta med bemötande och kanske framförallt lågaffektivt bemötande där det varit en utbildningsinsats kring detta i samtliga arbetsgrupper. Det har även påbörjats ett arbete med BPSD (beteendemässiga och psykiska symtom vid demenssjukdom) med bemötandeplaner och aktivitetsplaner för att bättre utgå från den enskildes vilja och tolka dennes signaler för att förstå individens vilja och lust till saker. Detta tycks ha gett ett gott resultat.

På Kullingshemmet är fokus framåt tre utvecklingsområden; information, anhöriga och goda aktiviteter, där framförallt de första två delarna syftar till att bland annat höja detta målvärde. Boendet behöver bli bättre på att ge information till såväl brukare som anhöriga och se till att informationen tagits emot. Detta för att säkerställa en trygghet och förutsägbarhet i vardagen. Detta underlättar upplevelsen av ett gott bemötande och att de boende trivs med sin dag. Vidare är anhöriga en viktig part att involvera och göras delaktiga. Dels för att få kunskap om den enskilde och hur denna önskar bli bemött, dels för att anhöriga är den viktigaste relationen för de boende och ger mycket glädje.

Delmål 3

Önskemål och åsikter från brukare ska tas tillvara vid omsorgsplaneringen.

Uppföljning och analys

Även detta nyckeltal kommer från brukarundersökningen som genomfördes våren 2023, men resultatet publicerades inte förrän under hösten. Nyckeltalet visar på den enskildes upplevelse av om personalen tar hänsyn till hur den enskilde önskar få sin hjälp utförd. Det är uppdelat mellan hemtjänst och särskilt boende.

Inom hemtjänsten syns en positiv trend. Under året har ett fokus varit att arbeta med brukarinflytande och att öka medarbetarnas förståelse kring genomförandeplanens betydelse. Detta tycks ha gett resultat.

Inom särskilt boende är trenden den motsatta, dvs en negativ trend. Om resultatet delas upp mellan kommunens två boende framkommer att även här har Vårgården fina siffror där resultatet är 100%. På Kullingshemmet ligger siffran på 56%. Vårgårdens resultat antas bero på det arbete som görs där individen är med i planeringen, men även de anhöriga som finns med dels genom möten, dels genom levnadsberättelsen. Boendet arbetar med att ha individen och dennes behov i fokus och har, vilket tidigare nämnts börjat arbeta med BPSD (beteendemässiga och psykiska symtom vid demenssjukdom). Utifrån detta görs bemötandeplaner och aktivitetsplaner för att anpassa vården och omsorgen till den enskildes önskan. Detta hjälper medarbetarna att förstå individens vilja och lust till saker och förväntas leda till en ökad förståelse för hur brukaren önskar ha saker i sin vardag.

På Kullingshemmet har ett arbete gjorts för att få individen mer delaktig, dels genom genomförandeplaner, men även genom att omsorgsplanerare på verksamhetsmöten informerat om den enskilds önskemål.

Åtgärder för förbättringar

Inom Vårgården fortsätter det arbete som redan görs. De har även skapat verktyg för ökad delaktighet för den enskilde att utrycka sin upplevda hälsa och önskade hälsomål.

Inom hemtjänsten fortsätter också arbetet med ”Vård i annans hem” som syftar till att förbättra arbetsmiljön, men även att förbättra de insatser som verksamheten ger, och på vilket sätt de ges.

Kullingshemmet är den del av verksamheten som ligger lägst i denna del av brukarundersökningen. Efter sommaren så har den största avdelningen delats upp i två i syfte att få en mindre personalgrupp som kan vara mer lyhörd gentemot den enskilde. I övrigt så är fokus framåt, vilket nämnts ovan, information anhöriga och aktiviteter, samt ett aktivt arbete med undersökningens resultat. Vårgården ser att en del i deras fina resultat är just det nära arbetet med anhöriga. Detta kommer även Kullingshemmet att arbeta vidare med, både på boendet i stort, men även genom regelbundna teammöten med de enskilda boende där anhöriga kommer göras delaktiga.

Delmål 4

Brukare som bor i grupp- eller servicebostad ska känna sig trygg med sin personal (LSS).

Uppföljning och analys

Resultatet på årets brukarundersökning är marginellt lägre än tidigare år. När resultatet delas upp på mellan grupp- och servicebostad märks att Skolgatan (som är Vårgårdas enda serviceboende) har ett något lägre resultat. Verksamhetens analys av detta är att det varit viss frånvaro i personalen samt viss personalomsättning som troligtvis påverkat brukarnas upplevda trygghet.

I flera år har verksamheten arbetat med verksamhetsbeskrivningar som syftar till att tydliggöra grunduppdraget. För att även timvikarier ska kunna ha nytta av dem har det under året tagits fram kortversioner av dem i form av tavlor. Även verksamhetens utbildningsbank används löpande och vikarier har genomgått introduktionsutbildning inför sommaren.

Åtgärder för förbättringar

Verksamheten ser AKK (alternativ kompletterande kommunikation) som en central del i arbetet för att nå målet och kommer fortsätta jobba med detta 2024. I verksamheten finns AKK-ombud som har särskilt uppdrag att stärka personalgruppernas kompetens inom området. Under året påbörjades ett arbete kring mänskliga rättigheter och skydds- och begränsningsåtgärder som kommer fortsätta under nästkommande år.

Under året har det införts en personalpool i syfte att öka personalkontinuiteten på boendena.

Delmål 5

Utredningsenhetens myndighetsutövning och övriga tjänster ska utövas med respekt för den enskilde och – så långt det är möjligt – ska
utredning och val av insats genomföras och utformas tillsammans med
Vårgårdabon.

Uppföljning och analys

De målgrupper som enkäten vänder sig till är barn, föräldrar, vuxna samt brukare och anhöriga inom LSS. Nyckeltalet är det sammanvägda värdet av alla målgruppers enkäter. Precis som vid tidigare uppföljningar är svarsfrekvensen är låg och det är därför inte rimligt att dra för stora slutsatser av resultatet. Verksamheten försöker öka svarsfrekvensen genom olika åtgärder.

Arbetet med att implementera arbetssättet Signs of safety fortsätter. Det har direkt bäring på målet då uppfattningen från verksamheten är att detta är ett arbetssätt som gynnar den enskildes upplevelse av socialtjänsten och den hjälp som kan ges. Engagemanget kring detta är fortsatt stort hos medarbetare och ledning och uppföljning av detta sker intern genom att följa fler indikatorer än den ovan nämnda enkäten.

Åtgärder för förbättringar

Verksamheten genomförde vid årsskiftet 2023-2024 en organisationsförändring i syfte att skapa ett mer nära ledarskap och det finns numer två enhetschefer inom IFO som i sina tjänster har uppgifter som förste socialsekreterare. Detta förväntas ge förutsättningar att arbeta mer med dessa frågor. I verksamhetens uppföljningar syns positiva förändringar, bland annat att utredningar skrivs med enklare språk och att orsaken till varje utredning tydliggörs mer och bättre för den enskilde.
Under senare delen av 2023 har det funnits vakanta socialsekreterartjänster som är svåra att tillsätta. Detta gör att det är svårare att hinna arbeta med utveckling och förbättringar. Rekryteringar pågår.

Delmål 6

Förkorta genomsnittstiden för Vårgårdabor i behov av ekonomiskt
bistånd.

Uppföljning och analys

Senast tillgängliga nyckeltal är från 2022. Under 2022 har en liten ökning av antalet med långvarigt ekonomiskt bistånd uppmärksammats. En förklaring till detta är att det året innan var en nedgång då många kom in via extratjänster till arbete. Antalet ärenden med ekonomiskt bistånd 2023 har minskat, enligt egen statistik med 26 ärenden. Dock ökar den totala kostnaden då riksnormen har gått upp.

Bland de som uppbär ekonomiskt bistånd är det alltfler som mår psykiskt dåligt och är sjukskrivna vilket gör att de inte står till arbetsmarknadens förfogande men fortfarande uppbär ekonomiskt bistånd som försörjning. Denna grupp är svårare att arbeta med mot egen försörjning.

Åtgärder för förbättringar

För att få människor i egen försörjning behöver verksamheten arbeta med att stötta individer med sjukskrivningar i deras kontakt med vård samt rehabilitering. Nära samverkan med vården är etablerad.
AME och Vård och Omsorg tittar tillsammans på möjligheter till stödanställningar för personer som står långt ifrån arbetsmarknaden.

Delmål 7

Fler barn och ungdomar ska ha en meningsfull fritid.

Uppföljning och analys

Deltagartillfällena ökar jämfört med 2022, för pojkar är ökningen större än för flickor. Dock ligger antalet deltagartillfällen fortfarande långt under rikssnittet som är 25 för flickor och 35 för män.

För åldersgruppen 7-12 år ses en ökning för båda könen, vad gäller 13-16-åringar minskar deltagartillfällena för flickor men ökar för pojkar. För de äldre ungdomarna 17-20 år ökar deltagartillfällena för både pojkar och flickor. Den åldersgruppen där Vårgårdas ungdomar skiljer sig mest från rikssnittet är gruppen mellan 13-16 år där flickor har 18 deltagartillfällen (jämfört med rikets flickor 30) pojkar har 26 deltagartillfällen i Vårgårda (jämfört med rikets pojkar 42).
Förvaltningen har haft föreningsträffar där vikten av att rapportera in aktivitetstillfällen har lyfts. Det diskuterades även kring deltagartillfällen och vilket stöd föreningarna behöver för att öka antalet tillfällen. Föreningarna påtalade att bristen på halltider är den största orsaken till att man inte kan utöka verksamheten med träningsgrupper fler åldrar eller tillfällen per vecka. En annan utmaning som lyfts är att rekrytera unga ledare som stannar över tid i föreningarna. Nya sporter har inte möjlighet att starta upp verksamhet i kommunen på grund av hallbristen.

Åtgärder för förbättringar

Förvaltningen arbetar med en rad åtgärder för att öka antalet deltagartillfällen bland annat genom fortsatt deltagande i Generation Peps kommunsatsning.

Tillsammans med RF-SISU och Herrljunga kommun har förvaltningen också tagit fram ett utbildningsprogram som ska stärka föreningarna i deras arbete med jämställdhet, diskriminering och droger kallat Utmärkt förening.

Förvaltningen planerar att fortsatt möta föreningarna genom gemensamma träffar och föreningsbesök för att ta reda på hur kommunen kan stötta föreningarna i att öka antalet deltagartillfällen för barn och unga.