Väsentliga personalförhållanden

Detta avsnitt ger en samlad bild av Vårgårda kommuns väsentliga personalförhållanden och kopplar ihop statistik med hur vi arbetar med kultur, ledarskap och styrning i vardagen. Arbetet utgår från visionen "Här lyckas vi tillsammans!" och ambitionen att vara en attraktiv, hållbar och utvecklande arbetsgivare.

Siffror för kommunkoncernen redovisas inte, eftersom vissa uppgifter skulle kunna härledas till enskilda individer. Fokus ligger därför på Vårgårda kommun som arbetsgivare.

Kommunens personalarbete bygger på tillit, samverkan och tydliga uppdrag. Genom kontinuerlig dialog mellan chef och medarbetare skapas goda förutsättningar för engagemang, arbetsglädje och hållbara resultat. Medarbetarna är kommunens viktigaste resurs, och deras kompetens och engagemang är avgörande för att verksamheten ska fungera och utvecklas.

Personalstruktur

Alla anställda i kommunen är samlade inom en förvaltning – Kommunförvaltningen – och arbetar inom olika verksamheter. Förvaltningen är uppdelad i olika verksamheter: Utbildning F-9, Utbildning Gymnasieskola, Samhällsbyggnad, Vård och Omsorg, Socialtjänst, Kultur och Fritid, Kommunövergripande (KÖ), Kommunledningskontoret (KLK) samt servicenämndens verksamheter (Personal och Ekonomi).

Det totala antalet månadsavlönade minskade under 2025, från 1 123 till 1 085 personer. En möjlig förklaring är förändringar i verksamheternas behov, framför allt kopplat till demografiska förutsättningar. Det kan också handla om en mer försiktig bemanning i en stramare ekonomi, exempelvis lägre användning av vikarier eller mer återhållsam återbesättning. Samtidigt är det svårt att säga exakt hur mycket respektive faktor påverkat. Könsfördelningen har dock varit oförändrad med 81 procent kvinnor och 19 procent män båda åren.

Sysselsättningsgrad

Sysselsättningsgraden i Vårgårda kommun ligger fortsatt på en stabil nivå. Andelen heltidsanställda är 94 procent, vilket motsvarar nivån i många andra kommuner enligt SKR:s personalstatistik för 2024 (SKR, 2025). Nationellt lyfter SKR att arbetskraftsbristen gör det viktigt att arbeta långsiktigt med stabila strukturer och hållbar bemanning.

För Vårgårda innebär det att kommunen redan har en bra grund att stå på, men att det fortsatt är viktigt att arbeta nära verksamheterna med planering, dialog och kloka arbetssätt för att hålla sysselsättningsgraden på en fortsatt hög och hållbar nivå.

Organisationens kultur och arbetssätt

Kulturen i Vårgårda kommun bygger på tillit, samverkan och ett gemensamt ansvar för verksamhetens utveckling. I vardagen handlar det om tydliga uppdrag, dialog mellan chef och medarbetare och ett nära samarbete med fackliga parter. Detta skapar goda förutsättningar för engagemang, delaktighet och hållbara resultat.

Kompetensförsörjning finns med i alla våra dialoger och i den löpande planeringen. Kommunen arbetar utifrån ARIUBA‑modellen och följer verksamheternas behov i nära samverkan mellan medarbetare, chefer och fackliga parter. Det bidrar till att tidigt fånga upp behov och ge medarbetarna rätt förutsättningar att lyckas i sina uppdrag.

Arbetsmiljö, hälsa och friskfaktorer

Arbetsmiljöarbetet bedrivs systematiskt och är en integrerad del av vardagen. Kommunen utgår bland annat från Suntarbetslivs friskfaktorer, där fokus ligger på delaktighet, tydliga mål, prioritering av arbetsuppgifter och balans i arbetet.

Företagshälsovård

Under 2025 användes företagshälsovården i större utsträckning än tidigare år, framför allt för förebyggande insatser, arbetsförmågebedömningar, utredningar kopplat till arbetsmiljö samt stöd i mer komplexa rehabiliteringsärenden. Kommunen har också lagt mer fokus på främjande arbetsmiljöarbete, såsom utbildningar, dialogstöd och aktiviteter kopplade till friskfaktorer. Det innebär att företagshälsovårdens resurser under året både har hanterat akuta behov och bidragit till att stärka det långsiktiga arbetet med att gå från risk till frisk.

Personalförmåner

Vårgårda kommun erbjuder flera personalförmåner. Medarbetare har rätt till friskvårdsbidrag på 2 000 kronor per år (från och med 2025), möjlighet att växla semesterersättning mot fem–sex extra semesterdagar samt möjlighet att köpa Västtrafikkort via löneavdrag. Kommunen erbjuder även ett gratis badtillfälle per vecka vid särskilda tider.

Sjukfrånvaro

Sjukfrånvaron analyseras regelbundet utifrån kön, ålder och längd på frånvaro. Resultaten används som underlag för dialog i ledningsgrupper och verksamhetsdialoger. Fokus ligger på förebyggande åtgärder, tidigt rehabiliteringsarbete och samverkan mellan chef, HR, företagshälsovård och fackliga organisationer.

Sjukfrånvaron i kommunen ligger på en stabil nivå jämfört med föregående år, med 7,5 procent 2025 samma som 2024. Bakom helheten finns dock vissa förändringar. För kvinnor minskar sjukfrånvaron något, medan den ökar för män. I åldersgruppen 50–69 år syns också en ökning, vilket är viktigt att följa eftersom denna grupp står för en stor del av långtidssjukfrånvaron. Andelen långtidssjukfrånvaro är fortsatt hög, 46,5 procent av den totala siffran på 7,5 procent.

Detta visar att den samlade frånvaron inte drivs av många korta sjukfall utan av ett mindre antal längre frånvaro­perioder. Utvecklingen bekräftar behovet av ett tydligt fokus på de delar av arbetsmiljön som stärker hälsa och närvaro. Därför arbetar kommunen nu mer systematiskt med friskfaktorer i vardagen. Det innebär att vi lyfter områden som delaktighet, tydligare mål, prioritering av arbetsuppgifter, stöd från chef och kollegor samt återhämtning och balans — faktorer som forskning visar har stor betydelse för att minska både kort‑ och långtidssjukfrånvaro.

Arbetsmiljö är också en återkommande punkt i våra verksamhetsdialoger, där ett gemensamt frågebatteri används för att fånga upp både risker och det som fungerar bra. För att stärka samsynen mellan chef, medarbetare och fackliga parter planeras gemensamma utbildningsinsatser kopplade till samverkansprocessen. Detta skapar en bättre gemensam grund för förebyggande arbete och tidigt stöd när signaler om ohälsa uppstår.

Personalkostnader

Vårgårda kommuns totala personalkostnader har minskat med 11,9 mnkr mellan åren 2024 och 2025, vilket motsvarar en minskning på 1,7 procent. Löneomkostnaderna (PO-pålägg, pensioner och löneskatt) har minskat och utgör en lägre andel av de totala lönekostnaderna jämfört med året innan. Sjuklönekostnaderna har minskat och är en lägre andel av löner och arvoden jämfört med föregående år. Lönerevideringen slutade på 3,4% för 2025.

Sammantaget handlar arbetet inte enbart om att hantera sjukfrånvaro utan om att stärka det som håller människor friska och närvarande på jobbet. Genom att följa frisktalet mer aktivt och fortsätta utveckla friskfaktorerna i vardagen är ambitionen att se en successivt positiv utveckling mot 2027 — och att förflyttningen från risk till frisk blir en naturlig del av kommunens sätt att arbeta.

Under de kommande åren bedöms behovet av fortsatt fokus på kompetensförsörjning, ledarskap och hållbara arbetssätt öka. En åldrande befolkning och ökad konkurrens om arbetskraft ställer krav på långsiktiga lösningar, där kultur, arbetsmiljö och samverkan fortsatt behöver utvecklas. Fokus kommer att ligga på att skapa goda förutsättningar för stabil bemanning, tydliga uppdrag och hållbara arbetsliv över tid.