Inriktningsmål Utvecklande skola

Inriktningsmål

Vårgårda kommun har trygga barn och elever med goda relationer som upplever nyfikenhet och intresse för studierna.

Barn och elever får de kunskaper och färdigheter som behövs för att gå vidare i studier eller arbete och att kunna leva ett gott liv.

Trygga barn och elever med goda relationer

Alla barn och elever har rätt att känna sig trygga i skolan. Trygghet och studiero är en viktig förutsättning för att barn och elever ska trivas, lära sig saker och utvecklas. Värdegrundsarbetet ska vara levande och följas upp kontinuerligt. Alla barn och elever ska få mötas utifrån tillitsfulla relationer där alla blir sedda. Inom alla enheter ska det finnas ett aktivt arbete för att skapa trygga relationer. Närvaro är en viktig förutsättning för att lyckas i skolan. Alla enheter ska arbeta med tillgängliga lärmiljöer och utveckla arbetssätt som skapar trygghet samt främjar närvaro.

Nyfikenhet och intresse för studierna

Skolan ska gynna ett lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla förmågor, kunskaper och värden. Barn och elever ska mötas med höga förväntningar och tron på att alla kan utvecklas utifrån sina förutsättningar. Lärande sker genom att via relation och ledarskap fånga barn och elevers intresse för att därifrån utveckla verksamheten och undervisningen. Det är viktigt med ett aktivt utvecklingsarbete för att utveckla olika arbetsformer och därigenom ta tillvara elevernas nyfikenhet och intresse. Fritidshemmet tillsammans med förskoleklassen är verksamheter som likaså ska bidra till att elever utvecklar sina förmågor, kunskaper och intressen. I programteam och ämnesgrupper på gymnasieskolan identifieras årligen ett utvecklingsområde där arbetssätt utvecklas för att göra undervisningen mer intressant.

Kunskaper och färdigheter

Undervisningen ska utgöra en helhet där olika ämnen integreras för att skapa sammanhang och mening. Ett av skolans viktigaste uppdrag är att utveckla alla barns och elevers kunskaper, förmågor och färdigheter. Genom breda ämneskunskaper får barn och elever möjlighet att utveckla sitt lärande vidare. Barn och elever har olika inlärningsstilar med olika strategier för lärandet. Undervisningen ska därför vara varierad och stimulerande för alla sinnen och leda till att eleven utvecklas så långt möjligt. Skolan ska arbeta aktivt med språk- och läsutveckling från yngre åldrar och vidare uppåt i åldrarna. Läs- och skrivförmågan ska utvecklas genom hela skolgången. Verksamhetens kvalitet ska följas upp genom ett systematiskt kvalitetsarbete som leds av rektor. Barn och elever ska ha möjligheter att utvärdera undervisningen. Enheterna ska analysera sin verksamhet för att utveckla den och vid behov förändra och sätta in rätt åtgärder. Åtgärderna ska utvärderas regelbundet.

Ett gott liv

Skolan har i uppdrag att förmedla och förankra grundläggande värden och främja barnen och elevernas lärande för att därigenom förbereda dem för att leva och verka i samhället. Skolan ska samarbeta med andra aktörer för att främja barn och elevers utveckling till aktiva, kreativa, kompetenta och ansvarskännande individer och medborgare. Samarbeten ska främjas med kultur- och idrottsföreningar, med bibliotek samt andra aktörer för att bidra till barn och elevers utveckling. Samarbete och samverkan med andra kommunala verksamheter, vårdinstanser och myndigheter är en självklarhet i syfte att få helhetsperspektivet kring familjers, barn och elevers behov.

Analys av måluppfyllelse utifrån aktiviteter och resultat

Under året har eleverna i den anpassade grundskolan uppnått godtagbara resultat i enlighet med läroplanens krav. Det har dock noterats att progressionen i vissa ämnen sker långsammare än förväntat, vilket visar på behovet av ökad differentiering och tydligare individanpassning i undervisningen för att ytterligare stärka elevernas motivation och lärande.

Pedagogiska utredningar och kartläggningar har identifierat att vissa elever är i behov av undervisning som kombinerar ämnen från både grundskolans och den anpassade grundskolans kursplaner. För att tillgodose dessa behov har samarbetet mellan lärare, speciallärare och elevhälsoteamet intensifierats, med kontinuerlig uppföljning inom elevhälsoteamet. Undervisningen präglas av ett helhetsperspektiv där individuella utvecklingsplaner är ett centralt verktyg. Bedömning sker huvudsakligen formativt, och betyg ges endast på vårdnadshavares begäran.

Fritidshemmet i den anpassade grundskolan utvecklats till en integrerad del av skolans hela utbildningsuppdrag. Samverkan mellan skol- och fritidspersonal har stärkts genom gemensam planering och metodhandledning från elevhälsoteamet, vilket bidragit till ökad kvalitet och kontinuitet för eleverna.

Skolinspektionen har under året genomfört en planerad kvalitetsgranskning av Anpassad grundskola i Vårgårda inom fem områden: rektors ledarskap, undervisning, social gemenskap/aktivt deltagande/trygghet, bedömning och betyg samt huvudmannens styrning och stöd. Utvecklingsområden identifierades inom samtliga områden. Efter redovisning av vidtagna åtgärder har dessa godkänts av Skol-inspektionen, vilket visar på ett aktivt och konstruktivt utvecklingsarbete inom verksamheten.

Under verksamhetsåret har förskolorna fortsatt att prioritera barnens delaktighet, trygghet och lärande. Barns och elevers röster har aktivt lyfts fram, vilket betraktas som centralt för att uppnå en likvärdig utbildning och ett gott liv. Samverkan med vårdnadshavare har fortsatt varit en viktig förutsättning för detta arbete.

Utifrån det gemensamma temat “Hållbar utveckling – möten för lärande och hållbara relationer” har förskolorna i kommunen under läsåret 2025/26 fortsatt arbetet för att stärka utbildningens likvärdighet inom kommunens förskolor där barnens trygghet, lärande och delaktighet står i fokus.

Insatsen “Att utveckla barns förmågor i förskolan”, med stöd av forskaren Petri Partanens litteratur, har bidragit till att fördjupa samsynen kring förskolans uppdrag och barns utveckling på vetenskaplig grund.

Under hösten 2025 har samtliga pedagoger deltagit i arbetet med att identifiera lokala utvecklingsområden. Fokus har legat på att utveckla lärmiljöer, kunskap och lärande både inom- och utomhus, språkutvecklande arbete samt pedagogiskt ledarskap. Trygghet och gott bemötande av barn och familjer har fortsatt att vara grundläggande i utbildningen och utgör en central del av förskolans utvecklingsområden på barn-, undervisnings- och rektorsnivå.

Förskolorna har sedan flera år tillbaka bedrivit ett systematiskt kvalitetsarbete och utvecklat det projekterande arbetssättet. Detta arbetssätt, som bygger på demokratiska värderingar och barns rätt till inflytande, har enligt uppföljning och analys hösten 2025 gett positiva effekter när det gäller barns delaktighet och lärande. Reflektion tillsammans med barnen och inom arbetslagen har implementerats, och även om effekterna varierar mellan förskolorna syns en tydlig positiv progression.

Särskilt fokus har fortsatt att ligga på språkutvecklande arbete, vilket bedöms vara av stor betydelse för barnens fortsatta lärande och utveckling. Dessa satsningar har prioriterats och kommer att utgöra en viktig del av förskolornas fortsatta kvalitetsarbete framöver.

Diskriminering och kränkande behandling är områden som våra skolor prioriterar högt i det systematiska kvalitetsarbetet. Samtliga skolor har upprättade och regelbundet reviderade planer mot diskriminering och kränkande behandling för att säkerställa ett tryggt klimat för alla elever. Årligen genomförs trygghetsenkäter som ett led i att identifiera otrygga platser och situationer på skolorna, där elevernas röster är centrala för det fortsatta arbetet. Elevernas delaktighet främjas även genom klassråd och elevråd, där frågor om social trygghet lyfts och diskuteras. För att ytterligare fånga upp elevernas upplevelser av otrygga miljöer genomförs intervjuer med elever på skolorna. Gemensamma ordningsregler finns på plats och utgör en grund för ett tryggt och respektfullt klimat.

Flera riktade insatser har implementerats för att stärka tryggheten ytterligare. En mobilfri skola har införts, vilket har bidragit till minskad förekomst av kränkningar via sociala medier. Vidare har utbudet av rastaktiviteter förbättrats och fler vuxna finns närvarande på skolgårdarna, bland annat genom kapprumsvärdar. Gemensamma regler och en god kommunikation med vårdnadshavare är viktiga framgångsfaktorer. Skolorna deltar dessutom i satsningen ”Rörelse på rast”, möjliggjord med stöd från Sparbanksstiftelsen, vilket har lett till en positiv utveckling både av den fysiska utemiljön och utbudet av riktade aktiviteter under rasterna. Ökad vuxennärvaro och organiserade rastaktiviteter har visat sig bidra till en tryggare och mer inkluderande skolmiljö där rörelse och samspel mellan elever främjas.

Undervisning inom värdegrundsprogrammet Be the Hero, även det med stöd från Sparbanksstiftelsen, bedrivs på samtliga skolor. Programmet är både hälsofrämjande och förebyggande, och ger elever redskap att motverka kränkningar, våld, mobbning och utanförskap. Den senaste trygghetsenkäten visar att tryggheten har ökat bland eleverna i både F–6 och 7–9. På Gullhögskolan har studieron förbättrats avsevärt enligt elevenkäten och vuxenledd rastverksamhet har etablerats i källaren, vilket skapat en mer strukturerad och trygg miljö för eleverna.

Sammanfattningsvis visar årets arbete att insatserna för ökad trygghet, delaktighet och ett gott bemötande har haft avsedd effekt. Vi ser fortsatta positiva resultat av de satsningar som gjorts inom området, vilket även framgår av elevernas upplevelser i de genomförda enkäterna. Arbetet för att förebygga och motverka diskriminering och kränkande behandling kommer att fortsätta vara en prioriterad del av skolornas kvalitetsarbete framöver.

På Sundlergymnasiet fortsätter arbetet med trygghet, trivsel och studiero utifrån att dessa är förutsättningar för lärande. Arbetet har presenterats för kommunstyrelsen våren 2025. Sundlergymnasiet har fått medel från Magna International för att arbeta vidare med frågorna med fokus på jämställdhet och jämlikhet i enlighet med kommunens folkhälsoplan.

Riktlinjerna för skolpliktsbevakning har reviderats under hösten 2025. En viktig förändring är att gränsen för när en problematisk frånvaro ska utredas har sänkts till 15 procent, jämfört med tidigare 20 procent. Det innebär att skolan kan agera ännu tidigare och förhindra att frånvaroproblematik förvärras.

Sammantaget visar årets arbete att de förstärkta rutinerna och de nya stödinsatserna har bidragit till en mer närvarande elevgrupp och skapat bättre förutsättningar för alla elevers skolgång.

Arbetet med att följa upp elevers frånvaro har fortsatt att vara prioriterat på samtliga grundskoleenheter. Skolorna arbetar systematiskt med att snabbt identifiera och åtgärda problematisk frånvaro, i enlighet med uppdaterade rutiner. När en elev uppvisar en frånvaro som uppfattas som oroande eller långvarig genomförs en grundlig utredning för att kartlägga orsaker och behov av stöd. Dessa frånvaroutredningar har visat sig vara ett effektivt verktyg, eftersom de riktar uppmärksamheten mot elevens individuella situation och möjliggör tidiga insatser där det behövs.

Under året har rapporteringen av frånvaroutredningar till huvudmannen förbättrats, även om det finns utrymme för fortsatt utveckling. Det är dock glädjande att konstatera att antalet inrapporterade utredningar har ökat markant jämfört med tidigare perioder, vilket tyder på en ökad medvetenhet och ett mer aktivt arbete kring frånvaro på skolorna.

Bland elever i årskurs 7–9 syns en tydlig positiv trend. Närvaron har stärkts och andelen elever med en hög frånvaro (över 20 procent) har sjunkit från 34,3 procent under läsåret 2023/2024 till 24 procent för 2024/2025. Det innebär en förbättring på hela tio procentenheter, vilket vittnar om att de insatser som genomförts har haft önskad effekt.

För att ytterligare stötta elever med problematisk frånvaro har två nya stödorganisationer etablerats under hösten: ett socialt team och ett skolsocialt team, båda med inriktning mot årskurs 7–9.

Det skolsociala teamet har representation från skola och teamets syfte är att verka för att elever med skolfrånvaro får stöd och förutsättningar att fullgöra sin skolgång.

Teamet samverkar och genomför operativa insatser med att stödja eleven och i förekommande fall hens vårdnadshavare. Metoderna är individanpassade och utgår från var den unge befinner sig. Genom stöd och gradvis ökad skolgång och i förekommande fall kompletterande praktik stöttas eleven att utifrån sina förutsättningar och så långt det är möjligt fullgöra skolgången.

Dock har frånvaron ökat markant bland Sundlergymnasiets elever. Detta gäller för samtliga program och årskurser. Framför allt har frånvaron stigit i årskurs 1, vilket är ovanligt. Analys är påbörjad och frånvaron kommer att följas upp djupare. Rutiner kring frånvaro finns, men arbetet med dessa behöver utvecklas. En arbetsgrupp kommer att pröva en ny metod att göra frånvaroutredningar på ett av skolans program.

På övergripande verksamhetschefsnivå finns en strategisk samverkansgrupp mellan Utbildning, Socialtjänst och Kultur och Fritid med ett underliggande förbättringsteam. Den strategiska gruppen är styrgrupp och förbättringsteamen fungerar som arbetsgrupp.

En välfungerande och genomförd skolgång är inte bara en skyddsfaktor för individen, utan också en långsiktig investering för samhället. Att fullgöra grundskoleutbildningen ökar elevernas möjligheter till vidare studier, framtida arbetsliv och aktivt deltagande i samhället, samtidigt som det främjar god hälsa och individuellt välbefinnande.

Förskolan och skolan arbetar målmedvetet med att stärka samarbetet med vårdnadshavare, eftersom detta är en avgörande faktor för att skapa trygghet och goda förutsättningar för barnens lärande och utveckling. Dialogen med vårdnadshavare sker bland annat genom föräldramöten och andra forum där vårdnadshavare får insyn i verksamheten och möjlighet att samtala direkt med pedagoger. Genom att bygga förtroendefulla relationer mellan hem och skola läggs grunden för barnens trygghet och trivsel.

Ett nytt initiativ under året är ett övergripande möte med vårdnadshavare till blivande förskoleklasselever, som nu hålls på våren innan barnen börjar skolan. Vid detta tillfälle får vårdnadshavarna träffa representanter från hela styrkedjan och ta del av en riktad föreläsning om föräldrastöd. Socialtjänsten informerar också om det stöd som finns att tillgå kring föräldraskap och andra familjerelaterade frågor, vilket ytterligare stärker tryggheten kring barnens skolstart.

Under året har arbetet med att skapa tillgängliga och inkluderande lärmiljöer fortsatt. Tydliggörande pedagogik och språkutvecklande arbetssätt har implementerats med fokus på evidensbaserade undervisningsstrategier. Ett särskilt omtag har gjorts kring den grundläggande läsinlärningen och lärmiljöerna har setts över för att säkerställa att alla elever får möjlighet att utveckla sina förmågor.

Utvecklingen av undervisningen har präglats av satsningar på ämnesdidaktisk kvalitet, där kollegialt lärande och gemensam kompetensutveckling varit centrala inslag. Skolor, rektorer och utvecklingsfunktioner inom både förskola och skola har deltagit i litteraturstudier med inriktning på kognitionsvetenskap, vilket bidragit till en fördjupad förståelse för lärande och undervisning samt stärkt den professionella dialogen.

I undervisningen har elevernas lärandemål och kunskapsutveckling stått i centrum. Planering med fokus på tydliga mål och effektiva inlärningsstrategier har skapat variation, stimulans och engagemang i klassrummet. Arbetet syftar till att möta elevers olika behov och stärka deras motivation och delaktighet i lärandet.

Kompetensutveckling kring funktionsvariationer och inkluderande bemötande har varit ett prioriterat område. Ett utvecklingsarbete under rubriken "Från utmaningar till möjligheter" har inletts på en F–6-enhet, med målet att skapa en gemensam förståelse för elever som utmanar samt utveckla ett hållbart och framgångsrikt förhållningssätt. Enheten har arbetat med att stärka bemötandet och skapa en lärmiljö där alla elever får möjlighet att lyckas. Fokus ligger på att se möjligheter i varje elev och att bygga ett professionellt förhållningssätt som gör skillnad – varje dag, för varje individ.

En annan F-6-enhet har utvecklat lektionsstrukturer som kan fungera som en ram för undervisningen. En återkommande och tydlig struktur som underlättar för alla elever, men särskilt för dem som är i behov av förutsägbara ramar. Syftet är att skapa förutsättningar för ökad självständighet hos samtliga elever, en lärarstyrd och elevaktiv undervisning som leder till lärande.

Den förstärkta satsningen på läsning har gett tydliga resultat, särskilt genom ett intensivläsningsprojekt i årskurs 7–9. Resultaten visar att elevernas läshastighet har ökat, vilket förbättrar förutsättningarna för att ta till sig kunskap i alla ämnen. Arbetet med systematisk språk-, läs- och skrivutveckling fortsätter på samtliga enheter.

Projektet ”Väcka Läslust” har möjliggjort möten mellan barn, elever, pedagoger och författare samt andra aktörer som lyft fram böckers innehåll. Tillsammans med andra insatser inom kommunen bidrar projektet till ökad delaktighet, bildning och livslångt lärande.

På Gullhögskolan har man uppmärksammat ett ökande problem där allt fler elever på högstadiet saknar automatiserade, grundläggande kunskaper i matematik. Denna brist påverkar inte bara deras självförtroende utan gör det även svårare för dem att ta sig an och lösa mer avancerade matematiska uppgifter. För att möta denna utmaning har skolan fortsatt att utveckla och fördjupa det redan påbörjade arbetet med intensivträning inom vissa centrala matematiska förmågor. Insatserna syftar till att stärka elevernas grundläggande färdigheter så att de får bättre förutsättningar att lyckas med sina studier.

Därutöver har de elever på Gullhögskolan som varit i behov av extra stöd i matematik fått hjälp av Tänknikpedagogen. Stödet har getts både individuellt och i mindre grupper, vilket har möjliggjort mer riktade och anpassade insatser utifrån varje elevs behov. Den här formen av stödinsats har varit viktig för att ge eleverna de verktyg de behöver för att växa och ta sig vidare i sitt matematiska lärande.

En kartläggning av skolbiblioteksverksamheten har genomförts utifrån ny lagstiftning. Genom rekryteringen av en central skolbibliotekarie för F–9 har tillgången till läsning och informationsstöd stärkts. Skolbibliotekarien har under året genomfört en fullständig katalogisering av skolbiblioteken vid kommunens två största grundskolor. Arbetet har skapat en tydligare struktur och förbättrat tillgängligheten för både elever och personal. Utöver detta genomför skolbibliotekarien en översyn av bokbestånden på alla skolor i kommunen för att säkerställa att innehållet är aktuellt, relevant och anpassat efter verksamhetens behov.

Vårgårdas högstadieskola har under året granskats av Skolinspektionen genom en riktad tillsyn. Skolinspektionen hade inga anmärkningar kring de delar det avser extra anpassningar och särskilt stöd, skolans ordningsregler, användning av mobiltelefoner och annan elektronisk kommunikationsutrustning, skolans rutiner för hanteringen av omhändertagande av mobiltelefoner och annan elektronisk kommunikationsutrustning, samt utredningar av upprepat ordningsstörande beteende. Ett utvecklingsområde identifierades kring skolpersonals skyldighet att agera mot och anmäla kränkande behandling, vilket åtgärdades under året och godkändes av Skolinspektionen.

Samtliga enheter har ett tydligt barn- och elevhälsoarbete, där flera enheter under året implementerat en metod för elevhälsomöten (EHM). Detta har stärkt samverkan mellan skolans olika professioner och skapat en tydligare grund för beslut om och genomförande av insatser. Dessutom har ett samarbete mellan grundskolan och gymnasiet initierats kring medicinskt ledningsarbete.

Gymnasiet samverkar med andra instanser, t.ex. vård och socialtjänst för att stärka elevhälsoarbetet. Tillsammans med vården har gemensamma principer för skolans delaktighet vid misstanke om NPF utarbetats. Detta sker inom Närvårdssamverkan med Boråsregionen. Ungdomsmottagningen är sedan några år tillbaka på plats i Sundlergymnasiet en gång varannan vecka. Samarbetet med socialtjänsten har utvecklats, möjlighet finns att träffa socialtjänsten för att rådgöra i ett främjande och förebyggande perspektiv.

Gymnasiet deltar i ett projekt kallat Fokus IM som syftar till att öka anställningsbarheten hos de elever som inte blir behöriga för ett gymnasieprogram. Från hösten 2025 har lärarna på IM haft fler regelbundna samtal med eleverna än de tidigare terminsvisa utvecklingssamtalen. Detta sker enligt en samtalsmodell kallad motiverande samtal.

Av 104 elever fick 81 elever (48 av 58 kvinnor och 33 av 46 män) gymnasieexamen, vilket motsvarar 77,9 procent. Nio fick studiebevis, två fick gymnasieintyg, elva gjorde avbrott i studierna samt en elev har gymnasiestudier som pågår. Vad gäller meritvärde för avgångseleverna på Sundlergymnasiet var detta något högre än föregående år.

Elever som får studiebevis respektive gymnasieintyg har i allmänhet fullföljt sina studier och det är enstaka betyg som eleverna saknar för att få examen. De elever som avbryter sina studier är i sig ett större misslyckande för gymnasieskolan. De elva elever som avbrutit sina studier kan beskrivas på följande sätt:

Sju elever avbröt sina studier under första läsåret, fyra elever avbröt sina studier under andra läsåret, tre elevers skolgång har avslutats i samband med att de flyttade från kommunen/närområdet (varför kommunens information om deras fortsatta skolgång är begränsad, tre elever har fortsatt studier på folkhögskola, sex av eleverna har aldrig bott i Vårgårda och tre av eleverna bor idag i Vårgårda.

Bedömning av måluppfyllelse

Utifrån pågående aktiviteter som bidrar till målet samt analys av resultat och trenden för nyckeltalen är bedömningen att måluppfyllelsen är på en godtagbar nivå

*) Egen enkät motsvarande Skolinspektionens enkät, men något annorlunda formulerade frågor.

**) Uppgiften redovisas inte i Kolada på grund av sekretess. Det innebär att antalet individer i underlaget är så litet att det finns risk för att enskilda personer skulle kunna identifieras, vilket strider mot gällande sekretessbestämmelser.

Kontrollmoment inom fokusområdet som följs upp utifrån Plan för intern kontroll 2025

• Brister i rutiner kring elevers närvaro följs upp per den 31 aug och 31 dec.
• Arbete för att motverka diskriminering, följs upp per den 31 dec.
• Brister i rutiner dokumentation kring elever i behov av särskilt stöd, följs upp per den 30 april och 31 aug.