Gemensamma fokusområden kopplade till de sociala hållbar-hetsmålen

Under hösten 2023 genomfördes ett kommunövergripande analys- och utvecklings-arbete där kommunens ledningsgrupp tillsammans med Vårgårda Bostäders VD fördjupade sig i de tre sociala hållbarhetsmålen. Genom omvärldskunskap och lokala insikter identifierades två områden som särskilt betydelsefulla för att nå de effekter målen syftar till: social sammanhållning och gemenskap samt en god start i livet med goda uppväxtvillkor.

Arbetet har fortsatt under 2025, då verksamheterna ytterligare fördjupat sin samverkan inom dessa områden. Alla kommunens verksamheter – tillsammans med Vårgårda Bostäder – bidrar utifrån sina respektive uppdrag, med gemensamma insatser som stärker den sociala hållbarheten i kommunen.

Detta arbetssätt ligger i nära linje med kommunens vision ”Vårgårda – här lyckas vi tillsammans!”, där delaktighet, samarbete och ett gemensamt ansvar är centrala utgångspunkter för att skapa långsiktiga och positiva effekter för kommunens invånare.

God start i livet och goda uppväxtvillkor

Inom Individ- och familjeomsorgen har arbetet under 2025 utvecklats med fokus på att stärka kommunikationen med barn, unga och vuxna som möter socialtjänsten. Socialsekreterarna har fördjupat sitt arbete med att utforma information på ett enkelt och tydligt sätt, både i tal och skrift, och använder vid behov bildstöd för att öka förståelsen. En central utgångspunkt är att barn ska få klar och begriplig information om varför de har kontakt med socialtjänsten och vad det innebär.

Socialtjänsten besitter även spetskompetens inom området våld i nära relationer. Funktionen ger stöd och information till övriga verksamheter i kommunen och samverkar med Barnahus och resurscentrum i Sjuhärad. Dessa verksamheter möter barn och unga som utsatts för eller riskerar att utsättas för våld och fungerar som ett viktigt stöd i mer komplexa ärenden. Screeningfrågor används systematiskt för att upptäcka våldsutsatthet, och frågan hålls levande i verksamheterna genom regelbundna dialoger och kompetensutveckling. Två handläggare har dessutom utbildats för att stärka stödet till män som utövar våld. Frågor om våldsutsatthet tas även upp inom ramen för kommunens medarbetarsamtal. Det övergripande målet är att ingen som lever eller vistas i Vårgårda kommun ska utsättas för våld i nära relation.

Under året har skolsociala team börjat etableras för att stärka det förebyggande arbetet kring barn och unga. Den öppna förskolan för språk och integration på Trädgårdsgatan är fortsatt välbesökt och har utvecklats till en etablerad och viktig verksamhet.

Flera insatser för att stärka ungas delaktighet och fritid har genomförts. Med utgångspunkt i ett medborgarförslag från ungdomar infördes Fritidskort för gymnasieelever i årskurs 1 och 2 inför sommaren 2025. För att möjliggöra en aktiv och meningsfull fritid har piffelskåp installerats, och samverkan med föreningslivet har fördjupats för att ge ungdomar möjlighet att prova på olika fritidsaktiviteter.

På Sundlergymnasiet har förebyggande arbete fortsatt, bland annat kring jämställdhet, sexualitet, samtycke och relationer i enlighet med Plan för folkhälsoarbetet.

På både Sundlergymnasiet och Gullhögskolan har hälsofrämjande insatser genomförts, där erfarenheter av frukostservering har varit positiva. I budget för 2026 har därför medel avsatts för att fortsätta frukostsatsningen.

Socialtjänstens öppna verksamhet har erbjudit ett brett utbud av föräldrautbildningar, inklusive ABC‑utbildningar (Alla barn i centrum), traditionella utbildningar i samarbete med BVC samt riktade grupper vid behov. Utvärderingar visar på hög nöjdhet, där majoriteten av deltagarna uppger att utbildningen motsvarat eller överträffat deras förväntningar.

Kommunen har även ansvar för det kommunala aktivitetsansvaret (KAA) för ungdomar som inte påbörjar eller avslutar gymnasiet. Ansvaret hanteras av AME, som arbetar med att identifiera, motivera och erbjuda insatser för berörda ungdomar.

Samarbetet mellan skola och socialtjänst har fortsatt kring föräldramöten inför skolstart i förskoleklass. Genom att båda verksamheterna möter föräldrar tillsammans ges tidig information om vilket stöd kommunen kan erbjuda. Detta bidrar till ökad trygghet, tydlighet och tidig samverkan med familjer redan innan skolstart.

Social sammanhållning och gemenskap

Under året har flera insatser genomförts för att stärka social sammanhållning och gemenskap i kommunen. Socialtjänsten har regelbundet funnits närvarande på fritidsgården Bubblan, vilket skapar naturliga möten mellan profession och unga.

Vårgårdafesten, som genomförs årligen i september, fortsätter att vara en viktig mötesplats för kommuninvånare i alla åldrar.

Det idéburna offentliga partnerskapet (IOP) mellan kommunen, ABF och Vårgårda Bostäder har fortsatt att utvecklas och nytt avtal har tecknats. Inom ramen för samarbetet har aktiviteter genomförts på Klocket, bland annat demokraticafé, studiecirklar och särskilda temadagar. Kärleksveckan uppmärksammades under årets första månader. Intresset för lokalen på Trädgårdsgatan 4 ökar, både bland kommunens egna verksamheter och bland föreningar, vilket visar på ett växande behov av gemensamma mötesplatser.

Inom projektet Inkluderande arbetsliv har samverkan mellan Vård och omsorg och Arbetsmarknadsenheten fördjupats. Syftet är både att ge personer långt från arbetsmarknaden möjlighet att prova på arbete inom kommunen och att vidareutveckla arbetssätt i vård och omsorg genom en ökad differentiering av arbetsuppgifter.

Arbetet med en ny översiktsplan har påbörjats och dialoger inleddes under hösten 2025.

Det vräkningsförebyggande arbetet mellan socialtjänsten och Vårgårda Bostäder har förfinats, vilket gör att personer med betalningssvårigheter identifieras tidigare och konsekvenserna därmed minskar.

Kommunen har under året också intensifierat arbetet med att synliggöra verksamheternas uppdrag och resultat. Genom ökad kommunikation på hemsidan och i sociala medier, med stöd av kommunikatörerna, har invånarna fått bättre inblick i kommunens arbete.

Som en del i arbetet med att utveckla den nya visionen har en omfattande perspektivinsamling genomförts. Totalt samlades 1128 synpunkter in från invånare, medarbetare, föreningar och näringsliv. Dessa perspektiv utgjorde ett viktigt underlag inför kommunfullmäktiges beslut om ny vision i juni.

Inom projekt Vilja har chefer inom Vård och omsorg deltagit i utbildning om kulturella skillnader i arbetslivet, vilket syftar till att stärka kompetensen i mötet med både medarbetare och brukare i en alltmer mångfacetterad verksamhet.

Uppföljning av klimatpåverkande utsläpp och koldioxidbudget för Vårgårda

Vårgårda kommun har ett politiskt beslut i kommunfullmäktige om att redovisa en förenklad koldioxidbudget som en del av kommunens klimatarbete. Detta beslut togs 2019 och innebär att kommunen följer upp hur mycket utsläppsutrymme som återstår samt hur snabbt utsläppen behöver minska för att kommunen ska hålla sig inom sitt beräknade utsläppsutrymme.

Kommunen har dessutom antagit klimatlöften för perioden 2024–2026, vilka innebär att klimatarbetet – inklusive uppföljningen av utsläppsnivåer och koldioxidbudget – ska redovisas årligen. Detta inkluderar att visa utvecklingen i förhållande till kommunala, regionala och nationella mål samt att tydliggöra hur stort lokalt utsläppsutrymme som finns kvar.

Klimatpåverkande utsläpp

I den nationella emissionsdatabasen sammanställs alla tillgängliga utsläppsdata för alla växthusgaser i Sverige, med två års eftersläpning för kommuner. I denna ingår alla utsläpp av växthusgaser, omräknade till koldioxidekvivalenter. Huvuddelen av utsläppen kommer från transporter. I Vårgårda kommun som geografiskt område har såväl de totala utsläppen som utsläppen från transporter minskat sedan 1990 (Fig. 1). En påtaglig minskning kunde noteras under 2020, vilket bland annat berodde på att resandet med bil, särskilt arbetspendlandet, minskade under pandemin. Under 2021 vände dock utsläppen för transporter, liksom de totala utsläppen, uppåt igen. År 2022 minskade återigen utsläppen för såväl transporter som totalt. Mellan 2022 och 2023 fortsatte de totala växthusgasutsläppen i Vårgårda att minska, dock ytterst marginellt med cirka 1 procent. Minskningen gäller även transportsektorn, om än i mindre grad, medan industrisektorn står för en något större minskning. Minskningen kan bland annat förklaras av effektivisering, elektrifiering, samt fortsatt övergång från fossilt till förnybart.

Fig. 1 Utsläpp av alla växthusgaser för Vårgårda kommun 1990-2023 (https://nationellaemissionsdatabasen.smhi.se/ Länk till annan webbplats.)

Samtidigt visar nationell statistik för 2024 från Naturvårdsverket att Sveriges territoriella utsläpp av växthusgaser ökade kraftigt jämfört med 2023 (Fig. 2). Ökningen kan till stor del förklaras av den förändrade reduktionsplikten, som lett till en minskad inblandning av biodrivmedel i bensin och diesel och därmed ökat utsläpp från inrikes transporter. Denna utveckling på nationell nivå indikerar att den långsiktigt positiva minskningstrenden som setts i Vårgårda fram till 2023 troligen brutits och att utsläppen även i kommunen kommer att ha ökat påtagligt i kommande uppföljningar av 2024 och 2025 (Fig. 2)

Fig. 2 Utsläpp och upptag av växthusgaser för Sverige 1990-2024 (https://www.naturvardverket.se/data-och-statistik/klimat/ Länk till annan webbplats.)

Koldioxidbudget

Enligt beslut i kommunfullmäktige 2019 ska en förenklad koldioxidbudget för Vårgårda kommun redovisas. Beräkningsmodellen som används i den koldioxidbudget Länk till annan webbplats. som Västra Götalandsregionen har tagit fram kan även användas för kommuner. Denna koldioxidbudget siktar på att uppfylla målet för maximalt två graders uppvärmning utifrån Parisavtalet. Observera att beräkningsmodellen och det resultat som visas i diagramform har ett globalt rättviseperspektiv och därmed bygger på antagandet att samtliga människor i världen har en lika stor utsläppsbudget.

Koldioxidbudgeten omfattar endast koldioxid och inte andra växthusgaser. Detta för att de har olika livslängd och forskarna pekar på att det är utsläppen av koldioxid som snabbt måste minska. För att nå klimatmålen för Västra Götaland behövs dock insatser för att minska utsläpp av samtliga växthusgaser.

Utifrån hittills tillgänglig statistik samt en uppskattning av utsläppen för 2024 och 2025 behöver utsläppen börja minska med 21 procent per år från och med 2026 om vi ska kunna hålla en linjär minskningstakt. Om utsläppen däremot ligger kvar på samma nivå tar budgeten för utsläppsutrymmet slut i förtid, närmare bestämt i augusti 2029. Ökar de årliga utsläppen räcker utsläppsbudgeten ännu kortare tid (Fig. 3).

Fig. 3 Uppföljning och visualisering av koldioxidbudget för Vårgårda (beräkningar utifrån VGR:s koldioxidbudget, januari 2026)

Vad gäller utsläppen av koldioxid är det sektorn transporter som står för den absolut största andelen (Fig. 4). Att minska utsläpp från denna sektor är därför en avgörande utmaning i så gott som alla län, städer och kommuner. Dessa utsläpp är dessutom intressanta eftersom de har en potential att minska i stor omfattning i närtid. Det beror inte minst på att många fossildrivna bilresor skulle kunna väljas bort för ett annat resealternativ, givet rätt förutsättningar

Strategiska händelser under året

Ny socialtjänstlag

Den nya socialtjänstlagen, som trädde i kraft 1 juli 2025, innebär en av de största omställningarna i socialtjänstens historia och den påverkar såväl arbetssätt som kultur.

Lagen betonar en samlad socialtjänst med fokus på förebyggande och tidiga insatser, lätt tillgänglighet och närhet för den enskilde. Myndighetsutövningen får en mindre framträdande roll, medan stöd, delaktighet och medskapande lyfts fram som centrala delar.

För Vårgårda kommun innebär det att vi stegvis behöver utveckla våra arbetssätt. Den nya lagen lyfter särskilt fram att socialtjänsten ska vara kunskapsbaserad, vilket innebär att vi bygger vårt arbete på en kombination av evidens, beprövad erfarenhet och brukares egna erfarenheter. Ett jämställdhetsperspektiv ska också genomsyra all planering, beslut och uppföljning.

Ett viktigt område blir också systematisk uppföljning, där metoder som Individbaserad systematisk uppföljning (ISU) kan vara ett stöd i att följa resultat, utveckling och kvalitet över tid.

I Vårgårda kommun pågår till viss del redan ett arbete som ligger nära intentionerna i den nya lagen, bland annat genom Signs of Safety inom individ- och familjeomsorgen. Samtidigt krävs ett långsiktigt utvecklingsarbete för att bygga en socialtjänst som på allvar blir nära, förebyggande och hållbar, både för invånarna och för organisationen.

Vårgårdas tillväxt

Kommunen har påbörjat ett arbete med att ta fram en ny översiktsplan, ett arbete som involverar både hela den geografiska kommunen och även många olika samhällsaktörer, som exempelvis föreningar, företag, markägare. Under året har dialoger genomförts i hela kommunen och det är tydligt att de flesta aktörer önskar en varsam tillväxt i samtliga kommundelar.

I takt med att samhället växer ökar belastningen på de försörjningstjänster som påverkas av samhället. Både reningsverk och vattenverk är aktuellt att utöka under budgetperioden och kommunen arbetar med att ta ansvar för fler områden där vatten och avlopp löses bättre i en helhet med kommunen som huvudman. Kommunen äger inte det lokala elnätet men bedriver, tillsammans med COI och näringslivet, flera arbeten för att förstärka och förbättra tillgången till el i främst tätorten.

Ny styrmodell och värdegrund

Efter beslutet om en ny vision gav kommunstyrelsen kommundirektören i uppdrag att ta fram en styrmodell för Vårgårda kommun. Syftet är att skapa en tydlig och sammanhållen struktur som kopplar samman vision och mål med det dagliga arbetet i verksamheterna.

En gemensam styrmodell kommer att beskriva hur kommunen organiserar, leder och följer upp sin verksamhet, inklusive processer för beslutsfattande, resursfördelning och utvärdering. I dag regleras styrningen genom flera olika dokument och riktlinjer, men saknar en samlad struktur. En enhetlig styrmodell ska därför bidra till ökad tydlighet för både medarbetare och invånare samt stärka förutsättningarna för uppföljning, lärande och måluppfyllelse.

Kommunstyrelsen gav också förvaltningen i uppdrag att ta fram en ny värdegrund som ligger i linje med den nya visionen och ersätter tidigare värdegrund från 2011. Syftet är att skapa gemensamma principer och mål för hela organisationen, vilket stärker känslan av samhörighet och förståelse för det gemensamma uppdraget. Omvärldsbevakning visar att andra kommuner benämner liknande arbete som ”etiska riktlinjer” eller ”etisk kompass”, vilket innebär att slutprodukten inte nödvändigtvis behöver kallas värdegrund. Arbetet ska utgå från inriktningsmålet Kultur och arbetssätts grunder och präglas av dialog.

Dialog och samskapande – samverkan med Marks kommun

Kommunen har flera roller – att tillhandahålla välfärd och service, vara arbetsgivare, driva samhällsutveckling och agera som en central demokratiaktör. I en tid då demokratiska värden utmanas globalt är det viktigt att värna det kommunala självstyret och att stärka dialogen med invånarna. Genom att föra samtal i aktuella frågor ökar tilliten mellan medborgare, tjänstepersoner och politiker.

För att utveckla arbetssätten kring delaktighet och medskapande har Vårgårda och Marks kommuner beviljats förstudiemedel från Boråsregionen. Som en del av denna satsning genomfördes under året en gemensam utbildningsdag med fokus på medborgardialog i komplexa samhällsfrågor. Medskapande handlar inte bara om metod, utan om ett förhållningssätt som bygger på tillit, delat ansvar och långsiktigt hållbara lösningar.

Levande centrum

Utifrån visionen har ett projekt kring Levande centrum startats upp. I samverkan mellan Vårgårda kommun, Center of Innovation och Sparbanksstiftelsen Alingsås har arbetet fokuserat på att skapa ett mer attraktivt och levande centrum där människor vill mötas, vistas och trivas. I den öppna lokalen på Kungsgatan 39 har invånare, föreningar och näringsliv bjudits in att dela idéer och bidra med perspektiv som del av projektets dialogfas. Arbetet har haft särskilt fokus på rörelse, mötesplatser och att utveckla ett centrum som speglar Vårgårdas identitet och vardagsliv. Projektet utgör en central del i visionens ambition om att stärka gemenskap, delaktighet och en attraktiv livsmiljö i hela kommunen.

Digitalisering inom verksamheterna

Under 2025 genomfördes en prioritering av digitaliseringsprojekt som fortsatt är vägledande under planperioden. Prioriteringen aktualiserades åter under hösten 2025 inför år 2026 för att följa upp och vid behov omprioritera. För att främja långsiktig robusthet och en hållbar verksamhet av fortsatt god kvalitet ses möjligheten till en breddad samverkan inom IT över, där fler kommuner samverkar utifrån avtalssamverkan.

Civil beredskap

Området civil beredskap och planering för höjd beredskap är ett område som blivit alltmer aktuellt de senaste åren. Kommunen behöver planera för och genomföra de direktiv som åläggs kommunen av statliga myndigheter. Kommunen behöver fortsätta utveckla kompetens och strukturer för att hantera kriser och höjd beredskap. Detta är ett långsiktigt arbete som påbörjats som kräver tydlig ledning, prioritering och resurssättning – och som blir allt viktigare i takt med att allt fler statliga direktiv inom området tilldelas kommunerna.