Inriktningsmål Hållbar miljö

Stark miljöprofil

Vårgårda har en stark miljöprofil där långsiktighet och helhetssyn tillsammans med tydliga mål och strategier skapar förutsättningar för det hållbara Vårgårda. Kommunens nya miljöstrategi förväntas antas under perioden och den pekar ut riktningen för kommunens arbete.

Kommunen är ett föredöme

Vårgårda kommun vill vara ett föredöme och inspirera medborgare, företag och föreningar i att hjälpa till att nå inriktningsmålet. Strategin för det arbetet tar avstamp i kommunens miljöstrategi. Kommunen har ansvar för och kontakt med medborgare i alla åldrar och det är därför viktigt att kommunen är ett föredöme och påverkar genom faktiska handlingar.

När det gäller klimatlöften, som är en del av de mål som Västra Götalandsregionen antagit, har Vårgårda kommun antagit fler mål än de flesta andra kommuner i regionen.

Analys av måluppfyllelse utifrån aktiviteter och resultat

Arbetet med inriktningsmålet sker utifrån antagna Klimatlöften och Miljöstrategin. Klimatlöftena har utvärderats i förvaltningen och resultatet har presenterats för kommunstyrelsen i augusti. Förvaltningen konstaterar att utveckling sker inom flera områden. 60 procent av de 24 antagna klimatlöftena anses ha uppfyllts. De områden där det bedöms vara längst till måluppfyllelse är inköp och samhällsplanering.

En handlingsplan har tagits fram med prioriterade åtgärder för 2025–2026 för samtliga verksamheter. Samtidigt pågår arbete i de verksamheter där det finns ett tydligt uttalat ansvar för åtgärderna.

Energieffektiviseringsåtgärder genomförs löpande i samband med renoveringar och fastighetsunderhåll och samverkan sker med bostadsbolaget för att öka kunskaps- och erfarenhetsutbytet samt hitta gemensamma uppföljningssystem.

Det nya vård- och omsorgsboendet byggs med Svanen-märkning. Svanenmärkta byggnader granskas utifrån ett helhetsgrepp som omfattar bland annat val av byggmaterial (får inte innehålla ämnen som är skadliga för miljö eller hälsa), energianvändning (byggnaden måste ha lägre energiförbrukning än myndigheternas krav) och inomhusmiljö (krav på god ventilation, dagsljus, låga bullernivåer och fuktsäkerhet). Som fördelar kan nämnas bättre inomhusmiljö för boende och personal med fokus på hälsa, komfort och säkerhet, lägre klimatpåverkan (både vid byggnation och under drift), hög kvalitet och långsiktig hållbarhet samt en tydlig miljöprofil som stärker kommunens arbete med hållbar utveckling.

Kommunen genomför ett löpande utbyte av vattenmätare för att möjliggöra fjärr-avläsning. Denna digitalisering innebär att mätvärden kan samlas in automatiskt och i realtid, vilket ger betydligt bättre kontroll över vattenförbrukningen. En viktig fördel med fjärravläsning är att även mindre vattenläckor kan upptäckas tidigt, vilket minskar risken för skador och onödiga kostnader. Det bidrar också till ett mer effektivt underhållsarbete och en hållbar resursanvändning. Genom att modernisera vattenmätningen stärker kommunen både sin krisberedskap och sin förmåga att arbeta förebyggande inom VA-området. De fjärravlästa vattenmätare kompletteras nu med läcksökning via radiovågor, vilket kan upptäcka läckor både inne på enskilda fastigheter och ute i gatan. Ingen summering är gjord eftersom projektet förväntas klar 2028, men hittills har flera vattenläckor hittats och åtgärdats.

Andelen svenskproducerade livsmedel i kommunens verksamheter uppgår till 70 procent under året, mätt i kronor. Vad gäller kött är det hela 99 procent som är svenskproducerat. Det pågår ett arbete med att i större utsträckning välja råvaror utifrån säsong för att kunna öka andelen svenskproducerade livsmedel ytterligare. Andelen ekologiska inköpta livsmedel (som enligt kommunens miljöstrategi ska öka) uppgick 2025 till 21 procent, mätt i kronor. Denna siffra har sjunkit från toppnoteringen på 32 procent år 2021, men har ökat från bottennoteringen på 20 procent år 2024.

Kommunens måltidsverksamhet arbetar aktivt för att minska matsvinnet. Insatser pågår både för att reducera tallrikssvinn – det vill säga den mat som serveras men inte äts upp – och för att minska svinnet i själva tillagningsprocessen. Genom förbättrade rutiner, ökad medvetenhet och uppföljning strävar verksamheten efter att använda resurserna mer hållbart och effektivt. Matsvinnet per portion i skola och förskola minskade till 33 g/portion. Detta innebär att målet om 35 g/portion som kommunen antagit inom ramen för såväl Boråsregionens gemensamma avfallsplan samt inom Klimat 2030 och klimatlöfte nummer 21 har uppfyllts.

Mängden insamlat mat- och restavfall har minskat stadigt, men tyvärr skedde en viss ökning under 2024. Resultatet för 2025 innebar en minskning jämfört med föregående år, men något sämre än den lägsta noteringen 2023. Mängden har minskat till 153 kg/inv (varav 36 mat och 117 rest). Värdet är omräknat enligt mall från Avfall Sverige (Avfall Web). Mängden matavfall är oförändrat medan mängden restavfall har minskat i jämförelse med 2024. Detta kan jämföras med den senaste genomsnittliga siffran för Sverige på 190 kg/inv från år 2024. Framåt ser kommunen ytterligare möjligheter till förbättring. När alla hushåll år 2027 får tillgång till fastighetsnära insamling av förpackningar och tidningar, är förhoppningen att utsorteringen ökar och att mängden mat- och restavfall fortsätter att minska.

Vårgårda kommun fortsätter arbetet med att ställa om fordonsflottan i linje med miljöstrategin och Klimat 2030:s rekommendationer. Enligt dessa riktlinjer (Klimat 2030) räknas endast helt batteridrivna elbilar, biogasfordon och vätgasfordon som fossilbränslefria inom kategorin personbilar och lätta lastbilar.

I dagsläget är 53 procent av kommunens lätta fordon fossilbränslefria, vilket motsvarar 40 av totalt 76 fordon. Statistiken avser koncernen och Vårgårda Bostäder AB har enbart elfordon. Tidigare har även hybridbilar räknats in, men eftersom dessa drivs både med el och bensin klassas de inte längre som fossilbränslefria enligt de nya kriterierna. Den uppdaterade beräkningsmetoden ger en mer jämförbar bild av kommunens omställning.

Under hösten har fler icke-publika laddstationer för kommunens verksamhetsfordon installerats, då elbilar är det alternativ som prioriteras framåt. Gasbilar kommer att fasas ut, då de inte längre bedöms vara ett långsiktigt hållbart alternativ. För att möjliggöra övergången till eldrift har kommunen påbörjat arbetet utifrån laddinfrastrukturplan. Förvaltningen arbetar även efter en prioriteringsordning för fortsatt utbyggnad av laddinfrastruktur, i takt med att fordon successivt byts ut.

Biologisk mångfald är en nyckelfaktor för att motverka effekterna av klimatförändringar, främja pollinering och skapa attraktiva, levande utemiljöer för invånare och besökare. Gata/park arbetar aktivt med att sprida kunskap och genomföra konkreta åtgärder för att stärka den biologiska mångfalden i kommunen. Under 2025 har kommunen planerat tillsammans med andra aktörer för gemensamma insatser under kommande år, främst i anslutning till Kyllingsån.

Returgården fortsätter sitt viktiga arbete med att möjliggöra återbruk av möbler och inventarier inom kommunen. Hittills har verksamheten sedan start sparat 119,1 ton koldioxid, vilket motsvarar cirka 41 bensinbilars årliga utsläpp och 4 582 325 kronor har sparats jämfört om återanvända produkter köpts in nya. Av dessa siffror har 21,6 ton koldioxid och 831 325 kronor sparats in under 2025.

Utöver det arbete som pågår ute i verksamheterna har ett nätverk för berörda och intresserade tjänstepersoner startats kring hållbarhetsfrågor där information och erfarenheter delas och goda exempel sprids mellan verksamheterna. På initiativ från enskilda medarbetare har det i lunchrummet i kommunhuset också ordnats en TAGE (=Ta+Ge)-klädstång och TAGE-hylla – ett enkelt och hållbart sätt att minska miljöpåverkande konsumtion genom att dela med sig av saker och kläder man inte längre använder, och i stället ta något som någon annan lämnat.

För att nå ut till och väcka engagemang till en bredare grupp av medarbetare samt medborgare anordnar också Hållbarhetsfredagar i kommunhusets foajé en gång per månad med olika teman kopplade till kommunens miljöstrategi, bland teman som tagits upp kan nämnas hållbar livsstil, odling, avfall, energi och konsumtion. Kommunen har under året också bjudit in till och genomfört två tillfällen med “Klimatprat”, ett återkommande arrangemang på biblioteket i samarbete med Naturskyddsföreningen. Det första hade rubriken “Hur snabbar vi på klimatomställningen” och innehöll föredrag av Staffan Laestadius och det andra hade fokus på Vårgårda kommuns och Vårgårda Bostäders klimatarbete. Kommunen har också som en av tre kommuner i Västra Götaland deltagit i ett pilotprojekt samordnat av Ekocentrum kopplat till klimatlöfte 3 om att involvera alla invånare i klimatomställningen.

Kommunen medverkar också i ett antal ytterligare externa projekt för att underlätta och påskynda genomförandet av miljöstrategin, bland annat Resurssmart kommun Sjuhärad och Cirkulär Upphandling Väst i syfte att minska användandet av engångsartiklar i plast och övergå till flergångsprodukter i mer hållbara material, Cykelfrämjandets projekt Cykelvänligast, Västtrafiks projekt Testcyklist som möjliggjort för 25 Vårgårdabor att låna en elcykel med dubbdäck under några vintermånader, Green Fleet för att påskynda omställningen till fossilfri fordonsflotta (som bland annat ordnade en mässa för fossilfria arbetsmaskiner på Vårgårda Truck Center). Kommunen har också möjliggjort för en lokal markägare att anlägga en våtmark genom att söka och få beviljat finansiering genom LONA-medel från Naturvårdsverket.

Bedömning av måluppfyllelse

Utifrån pågående aktiviteter som bidrar till målet samt analys av resultat och trenden för nyckeltalen är bedömningen att måluppfyllelsen är på en god nivå.