Fokusområde - Utvecklande skola

Inriktningsmål

Vårgårda kommun har trygga barn och elever med goda relationer som upplever nyfikenhet och in-tresse för studierna.

Barn och elever får de kunskaper och färdigheter som behövs för att gå vidare i studier eller arbete och att kunna leva ett gott liv.

Trygga barn och elever med goda relationer

Alla barn och elever har rätt att känna sig trygga i skolan. Trygghet och studiero är en förutsättning för att barn och elever trivas, lära sig saker och utvecklas i skolan. I förskolan är trygghet en grundförutsättning för verksamheten och mätningar visar att tryggheten är mycket god. Inom grundskolan pågår värdegrundsarbete som följs upp kontinuerligt. Alla skolor analyserar sitt arbete med hjälp av ett IT-system. Elever från år 2 inom gymnasiet ingår i en trygghetsgrupp på skolan som träffas för att utvärdera elevernas upplevelser samt diskutera eventuella åtgärder. Inom alla skolformer pågår ett arbete med bemötandefrågor som utvärderas genom bland annat enkäter till elever och vårdnadshavare. Detta arbete kan behöva utvecklas ytterligare. Gymnasieskolan arbetar för att främja elevers närvaro då man sen 2020 sett en ökad frånvaro bland eleverna.

Inom alla skolformer pågår ett arbete med bemötandefrågor som utvärderas genom bland annat enkäter till elever och vårdnadshavare. Inom flera skolor genomförs elevenkäter såväl hösttermin som vårtermin, där enheten utgår från resultaten och skolan tillsammans med eleverna beslutar insatser för att förbättra verksamheten. Samma frågor följs därefter under vårterminen, inom elev- och klassråd. På gymnasiet ingår elever från år 2 i en trygghetsgrupp på skolan som träffas för att utvärdera elevernas upplevelser samt diskutera eventuella åtgärder.

Gymnasieskolan har sedan pandemin sett en ökad frånvaro bland eleverna, därför har verksamheten haft särskilt fokus på att arbeta för att främja elevers närvaro. Under året har en översyn skett kring skolans rutiner när det gäller främst anmäld frånvaro. Rutinen fokuserar tydligare på att säkerställa att elevens frånvaro inte beror på skolsvårigheter. När läsåret 2023/2024 summerades har elevernas frånvaro sjunkit med två procentenheter i jämförelse med föregående läsår. Frånvaron är dock högre än före pandemin.

Tydligare kommunövergripande rutiner gällande uppföljning av frånvaro har införts på alla enheter inom förskola till grundskola. Inom förskolan ringer personalen hem om barn inte kommer till förskolan. Detta för att uppmärksamma vårdnadshavare på att barnet är saknat och att visa på vikten av närvaro i förskolan. För grundskolans del finns kommunövergripande rutin för frånvarohantering samt kommunövergripande dokument kring frånvaroutredning, vilket införts 2024. Respektive enhet har tydliga planer kring hantering av frånvaro. Även om planen beskriver att frånvaroutredning ska sättas igång vid 20% frånvaro så arbetar skolan med tidiga signaler kring frånvaro och följer noga utvecklingen.

Förskola och grundskola genomför aktiviteter och initiativ för att främja en kultur av tillit, respekt, samarbete och kommunikation mellan elever, personal och föräldrar. Inom förskolor och skolor genomförs på förhand planerade samverkansråd, föräldraråd, föräldramöten samt utvecklingssamtal. Utöver dessa sker tillställningar under året beroende på enheternas olika traditioner. Det kan röra sig om exempelvis vernissage, öppet hus, sommar- och/eller julfester.

Inom förskolan arbetar man med relationellt ledarskap för att skapa goda relationer både med personal, vårdnadshavare och barn. Kompetensen är stärkt via olika insatser avseende exempelvis kunskaper kring barn i behov av särskilt stöd.

Inom grundskolan finns planer mot diskriminering och kränkande behandling som följs upp varje år. Fokus på enheterna ligger i att stärka vuxennärvaro samt genomföra olika rastaktiviteter. Några av enheterna arbetar med faddergrupper. Det kontinuerliga värdegrundsarbetet fortsätter utifrån att förebygga, åtgärda och följa upp.

Nyfikenhet och intresse för studierna

Skolan ska främja ett lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden. Undervisning handlar om att fånga ett intresse och därifrån utveckla lärandet. Inom förskolan pågår ett kvalitetsarbete som bland annat handlar om att erbjuda alla barn en stimulerande lärmiljö. Skolorna arbetar aktivt med att utveckla olika arbetsformer för att öka elevernas nyfikenhet och intresse. Fritidshemmet är en viktig verksamhet som kan bidra till att elever känner stimulans i skolarbetet. I programteam och ämnesgrupper på gymnasieskolan identifieras årligen ett utvecklingsområde där arbetssätt kan utvecklas för att göra undervisningen mer intressant.

Grundskolorna arbetar aktivt med att utveckla olika arbetsformer för att öka elevernas nyfikenhet och intresse. Ökad förförståelse genom exempelvis bildstöd, visuellt och muntligt är ett exempel på insatser i syfte att erbjuda undervisning som överensstämmer med elevens kunskapsnivå.

Fokus har varit på tillgänglig lärmiljö och tydliggörande pedagogik. Det språkutvecklande arbetssättet har varit i fokus med tonvikt på läs och skriv samt ökad kunskap kring olika funktionsvariationer och bemötande. Det kollegiala lärandet har stärkts på flera enheter. Det går att se på flera enheter en ökad nyfikenhet och intresse för lärande hos eleverna, detta gäller framför allt i de yngre åldrarna.

På Sundlergymnasiet sker ett arbete med internationalisering genom utbyte med skolor i andra länder, bland annat med Spanien och Tyskland. Dessutom erbjuder skolan kurser där det sker studiebesök och temaaktiviteter, vilket syftar till att öka elevernas motivation och intresse.

Kunskaper och färdigheter

Ett av skolans viktigaste uppdrag är att utveckla alla barns och elevers kunskaper och färdigheter. Genom breda ämneskunskaper får barn och elever möjlighet att utveckla sitt lärande vidare. Alla förskolor i kommunen arbetar aktivt med språkutveckling. TRAS, dvs tidig registrering av språkutveckling genomförs för alla treåringar i syfte att fånga eventuella stödbehov i tid. Inom skolans yngre åldrar arbetar personal med stöd av språk-, läs-, och skrivutvecklare med liknande strukturer genom både bedömningsstöd och screeningplaner. Det är viktigt att genom ett systematiskt kvalitetsarbete följa upp elevernas kunskaper för att rektor tillsammans med förstelärare ska kunna driva det pedagogiska ledarskapet. I gymnasieskolan pågår pedagogiskt utvecklingsarbete genom att konferenstid var fjärde vecka avsätts till detta. Samtliga lärare deltar då i ett utvecklingsprojekt, det kan gälla till exempel hållbar utveckling, utveckla arbetet med APL inom yrkesprogram eller deltagande i Skolverkets satsning Språksprånget.

Förskolorna fortsätter sitt systematiska arbete med språkutveckling genom TRAS, dvs tidig registrering av språkutveckling. TRAS genomförs för treåringar i syfte att fånga eventuella stödbehov i tid.

Förskolorna arbetar med närmiljö, pedagogiskt ledarskap och språkutvecklande arbetssätt för att skapa en likvärdig utbildning inom förskolan för alla barn i Vårgårda. Inom dessa områden finns ett riktat målgruppsarbetet som en bas för utvecklingsarbetet. Lärmiljöerna har utvecklats i förskolan via gemensam samsyn.

Förskola och grundskola har gjort en satsning på läsning med en språk-, läs- och skrivutvecklare på heltid som leder och samordnar arbetet med läsning och läsförmåga för hela verksamheten. Medel har även erhållits från Sparbanksstiftelsen i ett projekt för att väcka läslust.

Inom skolans yngre åldrar fortsätter skolorna arbeta med stöd av språk-, läs-, och skrivutvecklaren. Även stöd kring matematik byggs upp med centrala insatser. Liknande strukturer byggs upp genom både bedömningsstöd och screeningplaner. Elevernas läsförmåga i årskurs ett följs upp tre gånger per år, en gång på hösten och två gånger under våren.

Arbetet med att skapa studiero fortsätter att prioriteras. Det är viktigt att föra dialog kring resultaten och undervisningskvalitet kopplat till studiero. En högre andel av pedagogerna är behöriga legitimerade. Det går att se att det är lugnare och tryggare skolmiljö på flera enheter.

Regelbundna analysmöten kring resultaten tillsammans med elevhälsan har under perioden formerats och utökats. Ämnesutveckling med samsyn och samarbete behöver utvecklas för att nå en ökad måluppfyllelse. Kunskap kring betyg och bedömning och kunskapskraven behöver tydliggöras för elever och vårdnadshavare.

Undervisningen ska utvecklas mot större variation och delaktighet från eleverna. Frågan kring hur alla elever kan nås och utvecklas mot målen i alla ämnen måste vara i fokus samt prioriteras.

Det genomsnittliga meritvärdet för eleverna i årskurs 3 på gymnasiet var något lägre än föregående år, detta gäller för såväl pojkar som flickor. Vad gäller examen inom 4 år är resultatet något högre än de tre senaste åren.

Skolan behöver diskutera hur skolan ska agera vid frågeställning kring neuropsykiatriska funktionshinder (NPF) som orsaksfaktor för svårigheter i elevens skolgång. En större samsyn i stöd till familjer vid frågeställning kring NPF behöver också utvecklas.

Ett gott liv

Skolan har i uppdrag att förmedla och förankra grundläggande värden och främja elevernas lärande för att därigenom förbereda dem för att leva och verka i samhället. Det är viktigt att skolan samarbetar med andra aktörer för att främja elevers utveckling till aktiva, kreativa, kompetenta och ansvarskännande individer och medborgare. Inom för- och grundskola pågår samarbeten med idrottsföreningar, bibliotek och andra aktörer som kan bidra till barns och elevers utveckling. I gymnasieskolan pågår sedan flera år tillbaka en satsning på elevhälsoarbetet samt aktiv samverkan med socialtjänst, vård och andra myndigheter. Detta arbete syftar framför allt till att ungdomar inte ska avbryta sina studier i förtid.

Inom för- och grundskola pågår samarbeten med idrottsföreningar, bibliotek och andra aktörer som kan bidra till barns och elevers utveckling. Exempel på detta är bland annat riktade rastaktiviteter genom såväl ordinarie personal som genom projektet ”Rörelse på rast” som genomförs inom fyra av Vårgårdas sex F-6-skolor.

I gymnasieskolan pågår sedan flera år tillbaka en satsning på elevhälsoarbetet samt aktiv samverkan med socialtjänst, vård och andra myndigheter. Detta arbete syftar framför allt till att ungdomar inte ska avbryta sina studier i förtid samt att de elever som avbryter sina studier på andra sätt ska vara förbereda för ett gott liv.

Ungdomsmottagningen har regelbunden närvaro på Sundlergymnasiet vilket ger möjlighet för ungdomar till samtal.

Alla ungdomar i rätt åldersspann erbjuds feriejobb. Detta ökar möjligheten att fler ungdomar får en positiv bild av att arbeta och ha en egen försörjning.

Socialtjänsten och grundskolan har tillsammans utvecklat föräldrastöd till riktade grupper med barn i tonåren. Detta för att fler vårdnadshavare ska få redskap och ökad trygghet i sin föräldraroll.

Ett föräldracafé har startat upp på Trädgårdsgatan. Det är en del i ett arbete kring Öppen förskola för språk och integration. Där samverkar flera av kommunens verksamheter och civilsamhället. Detta arbete beskrivs även inom målet social hållbarhet – omsorg och fritid samt är en del av förvaltningens övergripande fokusområden ”social sammanhållning och gemenskap” samt ”god start i livet med goda uppväxtvillkor”.

Föräldramöten sker med alla som börjar i förskoleklass tillsammans med socialtjänst. Målet är att skapa ett engagemang hos föräldrarna och stärka föräldraförmågan att kunna ta ansvar.

Kontrollmoment inom fokusområdet som följs upp utifrån Plan för intern kontroll 2024

• Brister i rutiner dokumentation kring elever i behov av särskilt stöd - arbetssätt för att säkerställa likvärdighet och elevernas rätt till extra anpassningar och särskilt stöd behöver stärkas och utvecklas inom grundskolan, följs upp per den 30 april samt per den 31 december.
• Arbete för att motverka diskriminering, följs upp per den 31 december.
• Brister i rutiner kring elevers närvaro - Rutiner och åtgärder för att säkerställa närvaro, följs upp per den 31 augusti och den 31 december.

Analys av måluppfyllelse utifrån resultat

Vad gäller Skolinspektionens enkät blir det tydligt att arbetet med trygghet och att skapa goda relationer behöver fortsätta inom grundskolan. Framför allt gäller detta elever i äldre åldrar. En trygg skola med goda relationer bidrar till att motverka diskriminering och olika former av kränkningar. Det är också viktigt att eleverna känner att de bemöts med höga förväntningar och med en tro på att alla kan utvecklas.

Utifrån området nyfikenhet och intresse för studierna kan konstateras att även dessa resultat ligger lågt i grundskolan i Skolinspektionens enkät. Ett arbete med att utveckla undervisningen så den blir varierad och stimulerande har påbörjats. Samarbete över ämnesgränserna är också ett sätt att stimulera till nyfikenhet, undervisningen behöver utgå från helhet snarare än delar.

När det gäller kunskaper och färdigheter ses generellt att undervisningen i såväl åk 5 som åk 8 bör anpassas bättre utifrån elevernas mognad så att eleverna förstår vad de ska kunna i de olika ämnena. Det är också viktigt att eleverna får bättre återkoppling på sitt lärande.

Vad gäller Sundlergymnasiets elever svarar 86 % att de är nöjda med sin skola. Det är tio procentenheter högre än snittet för elever i riket och en ökning med två procentenheter mot föregående mätning.

Analysen visar att frånvaron ökar under högstadieåren. Arbete med närvaro kräver tidigt samordnade insatser vad gäller utredningar av frånvaroorsaker samt att det finns ett utvecklat elevhälsoarbete. Ett samarbete har inletts med socialtjänsten kring problematisk skolfrånvaro, vilket kommer att fortsätta även detta läsår. Elevernas frånvaro på gymnasiet har sjunkit med två procentenheter i jämförelse med föregående läsår.

I årskurs 1 kunde 90 % läsa vid läsårets slut. Språk-, läs- och skrivutvecklare arbetar fortsatt med att stödja arbete med läsning. Nytt från hösten 2024 var att högstadiet inför ett arbete kring läsning vilket antas ha effekter på måluppfyllelse i samtliga ämnen.

Resultaten i årskurs 3 visar en hög måluppfyllelse i svenska och något lägre i matematik.

Vad gäller meritvärdet i årskurs 9 låg detta lågt i jämförelse med riket, pojkar låg lägre än flickor. Detsamma gäller för behörigheten till nationellt gymnasieprogram. Ett stärkt barn- och elevhälsoarbete har påbörjats, genom att kraftsamla och samordna ett tvärprofessionellt samarbete. Detta för att bland annat kunna sätta in relevanta och tidiga insatser för elever i behov av särskilt stöd. Det är också av vikt att skapa en ökad dela-kultur för kollegialt lärande och på sätt utveckla undervisningen och därmed en högre måluppfyllelse.
Det systematiska kvalitetsarbetet har tydliggjorts och styrts in mot det nya nationella kvalitetssystemet som Skolverket tagit fram. I det ligger mål och delmål att arbeta mot samt framgångsfaktorer som gynnar lärandet. Det innefattar också ett självskattnings-verktyg för att utveckla analysen på olika nivåer i styrkedjan.

Per den 15/10 2020 var 96 elever inskrivna på Sundlergymnasiet. Av dessa tog 76 elever (79,2 %) gymnasieexamen (49 kvinnor och 27 män). Sex elever fick studiebevis (tre kvinnor och tre män), studiebevis har elever som gått tre år på programmet men inte nått examensmålen.

Två elever fick gymnasieintyg (samtliga män). Gymnasieintyg får IMV-elever som följt ett program i tre år, men inte blivit godkända i grundskolans engelska eller matematik. Elva elever gjorde avbrott i sina gymnasiestudier (fem kvinnor och sex män). En kvinna har pågående studier ett femte år.

Måluppföljningen visar att mycket utvecklingsarbete pågår och flera goda exempel finns inom grundskolor, på förskolor och gymnasieskola. Det konstateras utifrån kunskapsresultaten och elevernas upplevelse av trygghet och goda relationer i Skolinspektionens enkät i grundskolan att det som behöver ske är att elevhälsoarbetet behöver stärkas, kollegialt lärande behöver utvecklas och att utveckling av undervisningen behöver ske genom det systematiska kvalitetsarbetet. Utifrån att kunskapsresultaten och elevenkätens värden är låga/visar en negativ trend inom grundskolan, bedöms målet som helhet ligga på en icke godtagbar nivå.

Utfall måluppfyllelse

Utifrån aktiviteter som bidragit till målet samt analys av resultat och trenden för nyckeltalen är bedömningen att måluppfyllelsen är på en icke godtagbar nivå.