Gå till innehåll

Fokusområde - Social hållbarhet, omsorg och fritid

Inriktningsmål

Alla Vårgårdabor har möjlighet att leva ett gott liv och får utifrån sina behov insatser av god kvalitet.

God utbildning för alla
Hållbar industri, innovationer och infrastruktur
Hållbar konsumtion och produktion

Ett gott liv

Att leva ett gott liv Vårgårda handlar om många olika delar, och är också individuellt. Det finns dock delar som berör de allra flesta, att ha en fungerande skolgång eller ett arbete att gå till, att ha en god hälsa, att ha tillgång till ett umgänge med andra och att det ska finnas tillgång till olika sysselsättningar för fritiden. Detta gäller såväl de yngsta barnen, de äldsta vuxna och alla däremellan. Förutom kommunens olika ansvarsområden är föreningslivet i hög grad med och bidrar till möjligheten att leva ett gott liv i Vårgårda.

Under året har Vårgårda kommunen deltagit i SKR-projektet Öppen förskola för språk och integration. Detta har inneburit att en filial till den ordinarie öppna förskolan öppnat på Trädgårdsgatan. Förutom ordinarie personal från öppna förskolan har även medarbetare från vuxenutbildningens SFI samt Arbetsmarknadsenheten funnits på plats. Syftet med detta är att stötta föräldralediga vuxna att snabbare komma till eget arbete efter avslutad föräldraledighet. Det är ännu för tidigt att se några långsiktiga effekter av detta, men det kan konstaterats att familjer som inte tidigare varit på öppen förskola kommit till denna filial, och att det i några fall även inneburit att de sökt sig vidare till den ordinarie öppna förskolan samt sökt föräldrastöd inom socialtjänsten.

Inom grundskolan pågår ett flerårigt projekt kallat ”Rörelse på rast”. Syftet med projektet är att öka rörelsen och den sociala interaktionen bland eleverna inom ramen för skoldagen och stötta skolor i att anta ett mer rörelseorienterat arbetssätt. Detta görs genom att genomföra rastaktiviteter, erbjuda skolpersonal kompetenshöjande insatser inom rörelseförståelse samt vägleder skolorna i ett utvecklingsarbete. Samverkan mellan skolorna och lokala idrottsföreningar etableras också där barnen ges möjlighet att testa på nya idrotter med sänkta trösklar. Detta samarbete skapar en brygga mellan barnen och föreningslivet. En skola som sätter rörelse i fokus bidrar till att fler barn får en bättre vardag, skolresultat och lägger grunden för ett hälsosamt liv. Genom att bjuda in olika aktörer såsom idrottsföreningar och musikskola i verksamheten ökar möjligheten till en aktiv och meningsfull fritid för alla elever.

Biblioteket har genomfört satsning på läsning som riktar sig mot yngre. Bland annat genomförs lovaktiviteter och man erbjuder aktiviteter för att inkludera unga för att läsningen ska bli ett alternativ till mer skärmorienterade aktiviteter.

Inom kommunens LSS-verksamhet har fokus under året dels varit mänskliga rättigheter, men även en fortsatt utveckling av den dagliga verksamheten (DV) där det finns ökade möjligheter till eget val av arbete. Effekterna som kan noteras kring förändringen på daglig verksamhet är att det är fler brukare som kommer till sitt arbete på daglig verksamhet. Personalgruppen som arbetar på DV ser stor skillnad i såväl motivation som glädje till jobbet hos brukarna efter denna förändring, men det har ännu inte skett någon stor positiv förändring vad gäller svaren i brukarundersökningen.

Kring arbetet med mänskliga rättigheter så har det lett till många bra diskussioner i arbetsgruppen och metodhandledarna upplever att det lett till en ökad förståelse för frågorna hos medarbetare. Det har också konkret lett till att verksamheten utvärderat de skydd- och begränsningsåtgärder som funnits och i vissa fall avslutat dem. Det som återstår framåt under året är att än mer involvera brukarna i arbetet med mänskliga rättigheter så att de får en utökad kunskap om detta och hur de kan använda dem. Ett arbete har även påbörjats för att kunna erbjuda äldre brukare mer anpassade aktiviteter.

Personal som möter individer med funktionsnedsättning arbetar med alternativ kompletterade kommunikation (AKK) men även handläggare inom myndighetsutövning har börjat arbeta med bildstöd vid kallelse, utredningar och beställningar i syfte att alla ska förstå vad som görs och öka självbestämmandet. Individens självbestämmande, delaktighet och förståelse är viktiga delar för att kunna få leva ett gott liv. Bildstöd har även utvecklats som ett stöd i arbetet med rehabilitering på rehab-enheten.

Insatser av god kvalitet

En del i det kommunala uppdraget är att erbjuda behovsprövade insatser till personer som har behov av dessa. Insatserna ska hålla en god kvalitet och vara individanpassade. Detta som ett led i att utjämna de olika förutsättningar i livet som varje individ har med sig. För att kunna erbjuda goda insatser krävs kompetenta medarbetare och uppdragstagare vilket är nyckeln till den uppleva kvaliteten.

Extern samverkan sker systematiskt och löpande med regionens verksamheter. Målet är en trygg och säker vårdövergång från slutenvården med förhållningssättet personcentrerad vård och omsorg.

Kompetensutveckling har skett inom såväl palliativ vård som delegeringsutbildning för trygg och säker läkemedelshantering. Utbildning i lyftkörkort har påbörjats och förflyttningsinstruktörer finns på alla avdelningar, detta för att nå en säkrare vård och omsorg för säkra förflyttningar.

På Kullingshemmet har verksamheten arbetat aktivt med att tillvara och lyfta de anhörigas viktiga roll gentemot de boende, samt att förbättra arbetet med aktiviteter. Sedan hösten finns en särskilt anställd aktivitetssamordnare som arbetar mot såväl Kullingshemmet som Vårgården kring aktiviteter på daglig basis för de som vvår på särskilt boende, men ibland även de äldre som är kringboende.

Förhållningssättet Signs of safety genomsyrar fortfarande arbetet inom Individ- och familjeomsorgen och resursenheten vilket rimmar väl med den nya socialtjänstlagen som träder i kraft under 2025.

Gymnasiet har beviljats ESF-medel för ett treårigt projekt för att hitta alternativa vägar för elever inom gymnasiet.

För vuxna individer som inte är föräldralediga, men arbetssökande och uppbär försörjningsstöd så är det fortfarande så att dessa får sin insats via Viaduct. Där erbjuds individanpassade lösningar, och många går vidare till ett arbete på den öppna arbetsmarknaden. För de som står långt från arbetsmarknaden så har kommunen, med delfinansiering från Västra Götalandsregionen startat projektet Inkluderande arbetsliv. Syftet med detta projekt är att personer långt från arbetsmarknaden ska få mycket stöd i såväl språk som yrkeskunskap för att kunna närma sig ett arbete inom Vård och omsorg. Både inom Inkluderande arbetsliv och Viaduct verksamhet så används fortfarande Vårgårdamodellen som innebär att ekonomiskt bistånd växlas mot en stödanställning för att personer ska komma ut i arbete och därefter få en alternativ försörjning, förhoppningsvis via lönearbete, men om inte så genom a-kassa. Effekterna är även här svåra att mäta, men det kan konstateras att kommunen har få försörjningsstödstagare, vilket tyder på att verksamheten inom AME gör ett gott arbete i att få ut människor i annan försörjning.

Inom äldreomsorgen är användandet av digitala hjälpmedel och teknik en viktig fråga för den långsiktiga kompetensförsörjningen. Under våren har läkemedelsautomater börjat användas inom hemtjänsten. Fyra brukare har fått möjlighet att testa detta och utfallet har varit gott. De brukare som använt automaterna har upplevt en ökad självständighet.

Kommunens badhus har utökat sin verksamhet med simskolor, som är mycket populära. Genom att fokusera på nya målgrupper för simskolor har man lyckats nå andra grupper, som tidigare inte tagit sig till badhuset. Badet har också sett en ökning av besökare som tidigare inte besökt badet.

I oktober sattes det upp Piffl-skåp i Dahls park på Backgårdsgatan. Det är en aktivitetsbox med utrustning för olika aktiviteter till utlåning. Just nu innehåller boxen det man behöver till fotboll, ringspel, kubb, spikeball, superjenga och fyra i rad. Utbudet varieras efter säsong och efterfrågan. 128 personer använde utrustningen de två första månaderna.

Kontrollmoment inom fokusområdet som följs upp utifrån
Plan för intern kontroll 2024

  • Brister i utförande av delegerade hälso- och sjukvårdsbeställningar (HSL), följs upp per den 30 april, 31 augusti samt 31 december.
  • Brister i kommunikation kring flytt av brukare inom äldreomsorgen, följs upp per den 30 april, 31 augusti samt 31 december.
  • Brister i mottagande av akuta beställningar inom hemsjukvården och hemtjänsten kvällar, nätter och helger; följs upp per den 30 april, 31 augusti samt 31 december.
  • Skydd- och begränsningsåtgärder LSS, följs upp per den 30 april samt 31 december.
  • Barnperspektivet i försörjningsstöd, följs upp per den 30 april samt 31 december.

Analys av måluppfyllelse utifrån resultat:

Att kunna leva ett gott liv i Vårgårda är en viktig och relevant fråga för alla kommunens verksamheter, och många insatser görs, både mindre och större för att nå detta mål. På individnivå handlar det mycket om ett gott bemötande från dem som den enskilde möter, vilket delvis fångas in i de brukarundersökningar som sker årligen. Vad gäller dessa resultat så kan man se en svag positiv trend, vilket är glädjande. Detta resultat säger dock inte allt då det endast är en ögonblicksbild. Kvalitet i mötet är ett svårfångat begrepp, och förvaltningen jobbar på en bred front för att kunna säkerställa att alla medarbetare har förutsättningar och kompetens att kunna leverera detta till de invånare som nyttjar våra tjänster. Vissa av dessa omnämns längre ner under målet Kultur och arbetssätt, men har direkt bäring även på detta mål då det är just i mötet och vår syn på de vi är till för som kvalitén uppstår. Värt att nämna är satsningen inom hemtjänsten kring arbetsmaterialet ”Vård i annans hem”, arbetet med mänskliga rättigheter inom funktionsstöd och arbetet med att involvera anhöriga inom äldreomsorgen. Även verksamheternas satsningar på digitalisering förväntas leda till god kvalitet, men även en kostnadseffektivitet.

Kring barn och unga så genomförs flera främjande insatser som syftar till en generellt bättre folkhälsa såsom ”rörelse på rast” och lovaktiviteter, men även riktade insatser, exempelvis ”Öppen förskola för språk och integration”. Förväntad effekt rörande det sistnämnda är att nå en målgrupp föräldrar och barn som inte alltid söker sig till kommunens öppna verksamheter. Under hösten har medarbetare från barn och unga myndighet och utförare börjat vara på den öppna ungdomsverksamehten (Bubblan) en kväll varannan vecka. Syftet är även där att möta ungdomar på en annan arena, ge dem en möjlighet att träffa socialtjänsten och förhoppningsvis få en annan bild och sänka trösklarna, arbetet kommer att fortsätta under våren.

Vårgårda kommun har en förhållandevis god arbetsmarknad med låg arbetslöshet, vilket i sin tur genererar låg andel av befolkningen som uppbär försörjningsstöd och därmed få barn som finns i dessa familjer. Detta är en positiv trend som behöver bibehållas. Förutom att klara sin skolgång, är även föräldrar som har ett arbete att gå till en stark skyddsfaktor för barn och unga. Insatser för att stötta människor till eget arbete finns och utvecklas ständigt.

Utöver de insatser om kommunen gör är det tydligt att samverkan är vägen framåt för att kunna erbjuda alla invånare ett gott liv i Vårgårda. Mycket finns på plats, men det finns behov av att utöka samverkan än mer. Positiva exempel att nämna är ungdomsmottagningens närvaro på Sundlergymnasiet, samverkan med Arbetsförmedlingen kring insatser för arbetslösa och den samverkan som sker på regional nivå med sjukvården.

Förutom ovanstående positiva insatser så finns det alltjämt flera delar som kan bli bättre. Detta visar inte minst de intern- och egenkontroller som genomförs i verksamheterna. Även nyckeltalen som redovisas nedan ger en något ojämn bild av effekterna av förvaltningens arbete. Med detta för handen görs bedömningen att målet har nått en godtagbar nivå, med stor potential att framöver nå en god eller mycket god måluppfyllelse.

Utfall måluppfyllelse

Utifrån aktiviteter som bidragit till målet samt analys av resultat och trenden för nyckeltalen är bedömningen att måluppfyllelsen är på en godtagbar nivå.

 

Nyckeltal för inriktningsmålet

Utfall

2020

Utfall

2021

Målvärde

2022

Utfall 2023

Utfall
2024

Trend

Personalkontinuitet, antal personal som en hemtjänsttagare med minst två besök dagligen möter under 14 dagar, medelvärde

12

15

15

18

18

 

➡️

 

Brukarbedömning hemtjänst
äldreomsorg - helhetssyn, andel (%)

Kvinnor
Män

93

-

83

88





90


89
91

↗️

Brukarbedömning särskilt boende äldreomsorg - helhetssyn, andel (%)
(Könsuppdelad statistik saknas)

79-657470➡️

Brukarbedömning LSS *)
gruppbostad
servicebostad
daglig verksamhet

88
-
-

89
86
80

89
62
77

88
88
80

 

75
57
88

➡️

Sammanvägda värdet på enkät Signs of Safety - andelen positiva svar

Mätning startade 2023

Mätning startade 2023

Mätning startade 2023

92

88

↘️

Andel barn i befolkningen som ingår i familjer med långvarigt
ekonomiskt bistånd

1,2

0,3

0,40,5Publiceras 2026

➡️

Arbetslöshet, statistik från
Arbetsförmedlingen

5,2%

4,9%

4,5%

3,9

5,5%

➡️

Andel elever i musik- eller
kulturskola, 6–19 år

11,7

8,9

12,4

12,8

Publiceras
V46 2025

↗️

Antal deltagartillfällen i idrottsföreningar per invånare 7–20 år

16,9

16,2

19,4

21,6

Publiceras
V46 2025

↗️

*) Brukaren känner sig trygg med alla i personalen
**) Aktuell siffra från Arbetsförmedlingen rörande inskrivna arbetslösa

Kontakt

Vårgårda kommun

Kungsgatan 45, 447 80 Vårgårda

Öppettider

Måndag-torsdag: 8.00-16.30

Fredag: 8.00-15.00

Dag före helgdag stänger växel 12.00

Sidinformation

Publicerad: 2025-04-28
Senast uppdaterad: 2025-04-28
Sidansvarig: Pontus Lilja